Forskning
Forskning är en av universitetets huvuduppgifter. Psykologiska institutionen bedriver forskning inom en rad olika områden. Forskargrupperna är indelade i sex övergripande avdelningar.
Forskningsavdelningarna och en del forskargrupper presenterar sig och sin verksamhet under länken Forskningsområden.
- Arbets- och organisationspsykologi
- Biologisk psykologi
- Klinisk psykologi
- Kognitiv psykologi
- Perception och psykofysik
- Personlighets-, social- och utvecklingspsykologi
En del större forskningsprogram presenteras för sig.
Du kan även söka information om institutionens forskning genom forskarnas presentationer av sig själva.
Ytterligare en väg till forskningsinformation är genom publikationer. Våra forskare publicerar mellan 150 och 190 publikationer per år enligt publikationsdatabasen DiVA. Av dessa är 90 till 100 vetenskapliga tidskriftsartiklar. Läs mer under fliken Publikationer.
Senast uppdaterad:
21 mars 2012
Webbredaktör:
Henrik Dunér
Sidansvarig: Psykologiska institutionen
Forskningsnyheter
- Ljudpris till Birgitta Berglund 2013-05-13 Professor emirita Birgitta Berglund har erhållit Svenska Akustiska Sällskapets ljudpris 2012 för hennes bidrag till att internationellt öka medvetandet om omgivningsbullers effekter på människor.
- Kvinnor och män vill dofta lika 2013-04-19 DN skriver den 18 april om fil dr Anna Lindqvists doktorsavhandling "Perfumes between Venus and Mars: How gender categorization of perfumes is (not) related to odor perception and odor preference".
- Låt spelvinster gå till spelforskning 2013-03-19 Professor Per Carlbring har tillsammans med Kim Grahn och Christer Engelhardt skrivit en debattartikel i Upsala Nya Tidning om att åtgärder för spelberoende måste bygga på forskning.
- Om doft och partnerval i P3 2013-03-13 Artin Arshamian pratar om doft och vad det kan säga oss i samband med partnerval i P3-programmet Christer.
- Om svårigheten med att namnge dofter 2013-03-11 Det är lätt för oss att namnge saker som vi ser, men desto svårare att namnge även välbekanta dofter, exempelvis choklad. Men varför har vår hjärna så svårt för att namnge dofter? Frågan diskuteras i en ny studie publicerad i tidskriften Brain.
