Social perception handlar om att identifiera, förstå och reagera på social och emotionell information som personer i vår omgivning ger uttryck åt. Hur vi bearbetar denna information förändras dock med åren, och generellt sett medför åldrande en försämring av den här förmågan vilket i vissa fall kan leda till ensamhet och social hämning hos äldre.

Syftet med avhandlingen var att utforska de underliggande mekanismerna bakom åldersrelaterade skillnader i sättet på vilket vi varseblir social information, såsom känsloigenkänning och uppfattning av sociala karaktärsdrag. Detta gjordes i tre studier.

Avhandlingsframsida: Effects of adult aging on socioemotional perception

Åldersrelaterade skillnader

I den första studien låg fokus på åldersrelaterade skillnader i uppfattningen av sju vanliga sociala karaktärsdrag: attraktivitet, kompetens, dominans, extraversion, sympati, hot och trovärdighet.

Här framgick att äldre uppfattade datorgenererade ansiktsbilder, som visade dragen med varierande intensitetsgrad, olika. Överlag fann äldre ansiktena mer attraktiva oavsett intensitet, jämfört med yngre deltagare. Äldre fann också ansikten med låg sympatigrad mer sympatiska, jämfört med yngre deltagare.

Äldre mindre träffsäkra på att känna igen känslor hos andra

Studie 2, som avsåg att studera effekterna av åldrande på känslo-igenkänning genom positiva och negativa visuella och ljudmässiga känslouttryck, dels separat och i kombination, samt genom icke-verbala känslouttryck, visade också skillnader mellan åldersgrupperna.

Att äldre var mindre träffsäkra när det gällde att känna igen känslor hos andra, var mest markant när det rörde sig om ljudmässiga känslouttryck. Överlag var äldre sämre på att uppfatta ilska, irritation och lättnad. Gällande icke-verbala känslouttryck uppvisades åldersskillnader i igenkänningen av de flesta känslorna, såväl positiva som negativa.

Oxytocin gav ingen tydlig effekt på igenkänningen av känslor

Den sista studien undersökte dels huruvida en intranasal dos av hormonet oxytocin underlättade igenkänningen av negativa visuella och ljudmässiga känslouttryck, och dels tillhörande hjärnaktivitet med hjälp av funktionell magnetresonanstomografi.

Äldre uppvisade sämre känslo-igenkänningsträffsäkerhet än yngre, men här hade oxytocin ingen tydlig effekt. Oxytocin hade dock en aktivitetsminskande påverkan på hjärnregioner såsom gyrus fusiformis, dorsomediala prefrontala barken och mediala orbitofrontala barken.

En mer nyanserad bild

Förhoppningsvis ger avhandlingens resultat en mer nyanserad bild av hur åldrande påverkar hur vi varseblir känslouttryck. Resultaten påvisar jämförbarhet mellan åldersgrupper, känsloigenkänning och uppfattning av sociala karaktärsdrag tack vare datorgenererade ansiktsbilder, större urval av positiva känslouttryck och dynamiska visuella och ljudmässiga känslouttryck.

Delar av resultaten ger även ett neuropsykobiologiskt perspektiv till bearbetningen av social information hos äldre med hjälp av oxytocinbehandling.

Du är välkommen att lyssna på disputationen den 23 oktober kl. 10.00 via e-mötestjänsten Zoom, se länken nedan.

Läs mer om doktorsavhandlingen och disputationen

Läs mer om Diana Persson