Göran Kecklund
Professor Göran Kecklund

Projektet har finansierats av AFA och har haft professor Göran Kecklund som projektledare. Målgruppen har framför allt varit vårdpersonal.

Här följer slutrapportens sammanfattning. Om du vill läsa hela rapporten finns den för nedladdning på projektets hemsida på www.stressforskning.su.se


Sammanfattning

Projektet ”Må bra i skiftarbete” handlar om sambandet mellan skiftschemats utformning och förekomst av sömn och hälsobesvär. Projektet består av fyra delstudier:

  1. en enkätstudie med syfte att undersöka samband mellan objektiva arbetstider och sömn, trötthet, hälsa och välbefinnande bland sjukvårdspersonal, exklusive läkare.
  2. i samma population undersöka skillnader i hälsa och välbefinnande mellan tre olika arbetstidsmodeller – fast schema, reducerad arbetstid (med bibehållen lön) samt individuell schemaplanering (ISP).
  3. en klusterrandomiserad interventionsstudie där personalen vid tre avdelningar erbjöds utbildning om skiftarbete, sömn och hälsa. Dessa avdelningar jämfördes med tre avdelningar där personalen förutom utbildning även fick individuell schemaåterkoppling. Samtliga avdelningar hade ISP.
  4. en pilotstudie på läkare som använder ISP. Pilotstudien omfattade en enkät samt objektiva arbetstidsdata bland ett litet urval läkare.

Undersökningen är baserad på enkäter och objektiva arbetstider. De viktigaste resultaten var:

  • De besvärligaste arbetstidskomponenterna var kort dygnsvila, roterande treskift, och helgarbete. Kort dygnsvila innebar otillräcklig sömn och ungefär 2,5 timmes sömnbrist.
  • Det fanns inga samband mellan förekomst av kort dygnsvila respektive nattarbete (baserade på objektiva arbetstidsdata) och psykisk ohälsa, otillräcklig återhämtning, att arbetet stör privatlivet och uppfattning om att inte orka arbeta fram till pension.
  • Däremot fanns det tydliga samband mellan att uppleva stora besvär med kort dygnsvila och nattarbete, och psykisk ohälsa, otillräcklig återhämtning, att arbetet stör privatlivet och att inte orka arbeta fram till pension (under rådande arbetsförhållanden).
  • Även hög arbetsbelastning, att uppleva att arbetet är emotionellt krävande, samt att inte få tillräckliga raster, visade samband med psykisk ohälsa och att inte orka arbeta fram till pension.
  • Jämförelsen av arbetstidsmodellerna – fast schema, reducerad arbetstid och ISP – visade marginella skillnader när det gäller hälsa, återhämtning och arbetsrelaterade störningar av privatlivet.
  • Interventionen, särskilt utbildning, var uppskattad av deltagarna men hade ingen effekt på hälsa, återhämtning och störningar i privatlivet. Interventionen innebar en ökning av mindre personalkonflikter relaterade till de valda arbetstiderna.
  • Pilotstudien om ISP för läkare visade att många uppskattade att kunna påverka sitt arbetstidsschema och rekommenderade andra avdelningar att pröva ISP. Däremot påverkade inte ISP förekomsten av hälso- och sömnbesvär.