En av utmaningarna när det gäller att utbilda militära ledare är att förbereda dem för den extrema stress som en verklig stridssituation innebär.

– Det är ju en paradox vi arbetar med. Vi kan inte utsätta kadetterna för strid, men stridssituationen är normerande och det är den de ska förberedas för. Utmaningen är att hitta så stressfyllda utbildningsmoment som möjligt, inom etiska gränser, förklarar David Bergman, doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet, och lärare i ledarskap vid Försvarshögskolan.

David Bergman, doktorand och lärare i ledarskap vid Försvarshögskolan. Foto: Försvarsmakten
David Bergman, doktorand vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet och lärare i ledarskap vid Försvarshögskolan. Foto: Försvarsmakten

För att träna på stresshantering under extrema förhållanden används olika typer av övningar i den militära utbildningen, som fäktning, dykning, närkamp och fallskärmshoppning.

– Det här har man gjort på beprövad erfarenhet under lång tid. Utbildningen i fallskärmshoppning har till exempel sett likadan ut sedan 1950-talet. Vi tycker att vi får de effekter vi vill ha, men det är inte belagt genom vetenskaplig granskning.   

Har följt tre årskullar kadetter

David Bergman, som själv är major och har genomgått fallskärmsutbildningen under sin tid som kadett för omkring 20 år sedan, började undersöka om det fanns några vetenskapliga studier som visade att fallskärmsutbildningen faktiskt ger den effekt man tror, som ökad självtillit, självsäkerhet och förmåga att överkomma rädsla.

– Jag hade ju en känsla av att fallskärmsutbildningen gjorde att jag växte på ett sätt som jag inte riktigt kunde förklara.

I avhandlingen har han följt tre årskullar kadetter som genomgått en fallskärmsutbildning. Studien är baserad på analyser av hur kadetterna skattar sin egen förmåga att agera och leda i extrema lägen före, direkt efter och fem månader efter genomförd utbildning i militär fallskärmshoppning.

Armékadetterna, som utgjorde ungefär hälften, fick träning i fallskärmshoppning medan den andra hälften, som var marin- och flygkadetter, utgjorde kontrollgrupp och fick annan utbildning inom sina respektive vapengrenar.

Utbildning i fallskärmshoppning. Foto: Jimmy Croona, Combat Camera/Försvarsmakten
Utbildning i fallskärmshoppning i Karlsborg vid Vättern. Foto: Jimmy Croona, Combat Camera/Försvarsmakten


Resultaten visar att gruppen som hoppade fallskärm höjde sig signifikant under kursen och att denna effekt höll i sig. Kontrollgruppen höjde sig också vid alla mättillfällen, men inte signifikant.

– Det kanske främsta resultatet i studien är att fallskärmshoppningen stärker individens tilltro till att de kan bibehålla lugnet även i andra påfrestande situationer, den verkar ha en halo-effekt som sprider sig till andra områden, säger David Bergman.

För de som misslyckas med fallskärmsutbildningen ser David Bergman en liknande, men negativ, effekt.

– Det visar på betydelsen av personlig uppföljning under utbildningstiden. Det här är något som är bristfälligt i dag.  

Lättare ha självkontroll i en pressad situation

En slutsats är också att fallskärmsutbildningen hjälper individer att bibehålla självkontroll även under pressade ledarskapssituationer.

– Att klara utbildningen är en så stor personlig bedrift att du får högre tilltro till att du klarar även andra svåra situationer och blir en bättre ledare.

Att kliva utanför komfortzonen är nyttigt för alla människor, inte bara ledare, menar David Bergman.

– När vi lär oss att fungera i en kontext med extrema inslag upphör den att vara lika extrem. Vi lär oss också hur vi själva fungerar i påfrestande situationer. Ju fler gånger vi gör det desto bättre rustade blir vi att möta utmaningar i våra liv, oaktat om det är inom yrkeslivet eller privatlivet.

David Bergman hoppas att studiens resultat kan komma till användning även för andra yrkesgrupper som arbetar under extrema förhållanden, inte bara militärer.

– De som till exempel arbetar inom polisen, räddningstjänsten, sjukvården och kriminalvården agerar dagligen i situationer som vi inte fullt kan återskapa under träning.

Även i dessa utbildningar finns behovet av att utsättas för liknande övningar, som är utmanande, men ändå inte traumatiserande. Jag hoppas att avhandlingen kan ge ett ramverk som förhoppningsvis går att använda även inom andra områden.

Mer information

David Bergman försvarade sin avhandling ”Why jump out of a perfectly good airplane? Parachute training, self-efficacy and leading in combat” den 26 mars 2021 vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. Full info i DiVA.

Källa: SU-webben (med fler bilder)