Personlighetspsykologin studerar sådana nedärvda och förvärvade psykologiska strukturer och processer som på ett systematiskt sätt varierar mellan olika individer och bidrar till organisation (coherence), kontinuitet och stabilitet (consistency) i personens beteende. Personlighetspsykologin är ett slags differentialpsykologi, i den meningen att det är variationer mellan individer som s.a.s. definierar vad som är ett personlighetsrelaterat fenomen.

Källa: Nationalkommittén för psykologi, vid Kungl. Vetenskapsakademien.

Socialpsykologi är det område inom psykologin som studerar individers tankar, känslor och handlingar inom en social kontext, d.v.s. som en funktion av den aktuella eller upplevda närvaron av andra individer eller grupper. Inom området studeras egenskaper/processer avseende olika fenomen såväl inom individer ( t.ex. attityder) som mellan individer ( t.ex. attraktion) liksom olika fenomen såväl inom grupper ( t.ex. gruppsammanhållning) som mellan grupper ( t.ex. mellangruppsaggression).

Källa: Nationalkommittén för psykologi, vid Kungl. Vetenskapsakademien.

Utvecklingspsykologin omfattar studiet av normal utveckling och individuella variationer i denna från födelse till vuxen ålder. Även utveckling under vuxenlivet studeras. Utvecklingspsykologin behandlar olika aspekter såsom perceptuell, motorisk, kognitiv, emotionell, social och personlighetsutveckling, liksom även den biologiska basen för utvecklingsförlopp. Området utvecklingspsykopatologi har speciell relevans för klinisk psykologi. Utifrån kunskaper om normalutveckling söks där beskrivningar och förklaringar till avvikande utvecklingsförlopp, främst vad gäller emotionella, sociala och personlighetspsykologiska förlopp. Den vetenskapliga målsättningen inom det utvecklingspsykologiska området är att utveckla teorier och metoder för förståelse av både de förändringar och den kontinuitet som karaktäriserar utvecklingsförloppet.

Källa: Nationalkommittén för psykologi, vid Kungl. Vetenskapsakademien.