Therapists’ experiences of ending long-term psychotherapy

Forskningsledare: Andrzej Werbart
Samarbete: Jonathan Cohen, Anna-Karin Kullberg
Finansiär: International Psychoanalytical Association Research Grant; Society for Psychotherapy Research Small Research Grant Award.

Ending is an essential part of psychodynamic psychotherapy. The aim of this study is to explore the therapists’ experiences of ending long-term psychotherapies. Qualitative interviews focusing on ending in a specific case in psychotherapy were conducted with 12 psychodynamic psychotherapists and analyzed following the rules of inductive Thematic Analysis. A study of therapists’ tacit knowledge of endings may widen the scoop of psychodynamic literature and influence the education of psychotherapists.

 

Am I really bipolar? Personal accounts of the experience of being diagnosed with bipolar disorder

Forskningsledare: Andrzej Werbart
Samarbete: Cecilia Johansson
Finansiär: saknas

Bipolar disorder (BD) is a complex and chronic mental illness with highs and lows beyond the ordinary, which induces a significant risk of suicide. The aim of this study was to explore the experience of being diagnosed with BD and the impact that receiving a correct diagnosis had had on life situations and relationships with others. Semi-structured qualitative interviews were conducted with seven people diagnosed with BD and analyzed by applying inductive, experiential thematic analysis. Lack of appropriate treatment, as well as lack of knowledge both among the general population and among professionals, seem to be core issues which need to be addressed.

 

Självskattade kausala nätverk i depressionssymptom hos tonåringar och vuxna, samt efterföljande visualiseringar för klinisk tillämpning

Forskningsledare: Lars Klintwall
Samarbete: Matti Cervin, Martin Bellander
Finansiär: Saknas

Vilka depressions-symptom som är "primärt", i meningen att det i hög grad orsakar de övriga, skiljer sig sannolikt mellan olika individer med depression. För en individ kan exempelvis sömnproblem vara mest centralt och orsaka andra depressiva symptom som orkeslöshet, koncentrationssvårigheter och viktuppgång. För en annan person kan det centrala symtomet vara negativa tankar, vilket leder till övriga problem. Dessa kausala kopplingar kan visualiseras som "symptomnätverk", utifrån vilka en psykoterapeut kan identifiera lämpligt fokus för en behandling.

Detta projekt syftar till att utveckla självskattningsmetoder som sedan kan ligga till grund för nätverksvisualiseringar av individuella patienters depressionssymptom, för att på sikt göra detta till ett kliniskt bedömningsverktyg. Datainsamling sker under hela 2020, och vid intresse kan delstudier genomföras som psykologexamensuppsatser.

 

EaRly internet-based interventions for Children and Adolescents (ERiCA)

Forskningsledare: Björn Philips
Doktorander: Karin Lindqvist, Jakob Mechler
Samarbete: Per Carlbring, Robert Johansson, Linköpings universitet (Gerhard Andersson, Naira Topooco, Fredrik Falkenström), Universitetet i Oslo (Randi Ulberg, Hanne-Sofie Johnsen Dahl), University College London (Nick Midgley, Julian Edbrooke-Chids), Ericastiftelsen (Agneta Thorén), Ersta Sköndal Bräcke högskola (Peter Lilliengren), Lunds universitet (Rolf Sandell)
Finansiär: Kavlifonden
Projektets hemsida: www.erica.nu

ERiCA-projektet syftar till att utveckla internetförmedlad psykodynamisk terapi (I-PDT) för deprimerade ungdomar och pröva behandlingen i ett antal forskningsstudier. Projektet inleddes 2019 med en randomiserad kontrollerad pilotstudie, där I-PDT prövades mot mindre omfattade stöd över internet. Pilotstudien omfattade 76 ungdomar i åldern 15-18 år med egentlig depression. Nästa studie som påbörjades hösten 2019 är en randomiserad kontrollerad studie med non-inferiority-design, där I-PDT prövas mot internetförmedlad kognitiv beteendeterapi (I-KBT), för ungdomar 15-19 år med depression. Båda behandlingarna löper över 10 veckor och består av självhjälpsmaterial i form av texter, filmer och övning, samt behandlarstöd i form av meddelanden och chatt-sessioner varje vecka. Drygt 200 ungdomar kommer att inkluderas i studien. Primärt utfall är depressionssymptom och sekundära utfall är ångest, emotionsreglering, självmedkänsla och kostnadseffektivitet. Studien innehåller veckovisa mätningar av depression, emotionsreglering och allians, vilket möjliggör mediatoranalyser. Ett mål med studien är också att undersöka vilken behandling som passar för vilken slags person (dvs moderatoranalyser), utifrån faktorer som anknytningsstil, förväntningar och personlighetsdrag. Studien inbegriper uppföljningar upp till 12 månader efter avslutning samt kvalitativa analyser av innehåll i chattar och meddelanden, samt intervjuer efter avslutad behandling. Längre fram i ERiCA-projektet kommer en studie göras om effekten av utökad feedback till terapeuten.

 

Deadlock in psychotherapy: A phenomenological study of psychodynamic therapists’ experiences

Forskningsledare: Andrzej Werbart
Samarbete: Emma Gråke, Fanny Klingborg
Finansiär: Saknas

The aim of this project is to give voice and make sense of psychodynamic therapists’ experiences of impass in the psychotherapy process. Interviews with therapists are analyzed applying the methodology of Interpretive Phenomenological Analysis. An increased awareness of how therapists experience, create understanding and work with deadlocks might contribute to improving of therapeutic skills, and ultimately prevent therapy dropout and non-beneficial therapies.

 

Psychoanalysts’ experiences of the patient’s presence in their inner world – outside of therapy sessions

Forskningsledare: Andrzej Werbart
Samarbete: Gunilla Carlgren
Finansiär: Saknas

The relationship between the analyst and the patient in the therapy setting is of great importance for the process and outcome of psychoanalysis, but what is the importance of the analyst’s inner work outside the therapy setting? The aim of this study is to explore psychoanalysts’ experiences of their patients’ presence in the analysts inner world of thoughts, feelings, dreams and fantasies. Interviews with five female and five male psychoanalysts are analyzed and compared applying the methodology of Interpretive Phenomenological Analysis.

 

Nortras – The Nordic Psychotherapy Training Study

Forskningsledare: Stephan Hau, Thomas Lindgren
Samarbete: Psykologiska institutionen i Oslo, Trondheim, Köpenhamn och Helsingfors, samt det internationella samarbetsprojektet SPRISTAD
Finansiär: –

The Nordic Psychotherapy Training Study, NORTRAS är en jämförande, longitudinell studie med syftet att öka vår förståelse för tillägnande och utveckling av en psykoterapeutisk kompetens genom klinisk handledning och psykoterapeutisk praktik, inom olika terapeutiska inriktningar. Studien har avsikten att beskriva och mäta relationen mellan handledningsprocesser och psykoterapeutiska processer, samt att jämföra nuvarande utbildningsprogram i tre nordiska länder. Studien undersöker träningsprocesser på olika nivåer av terapeututveckling. Det är ett multisite projekt med en naturalistisk design. Handledningar och psykoterapier analyseras utifrån perspektiven klient, terapeutstudent, handledare och observatör, med hjälp av video, intervjuer och frågeformulär. Mått på klienters behandlingsresultat ingår också. Studien medverkar i datainsamlingsprojektet inom Society for Psychotherapy Research Interest Section on Therapist Training and Development (SPRISTAD). Genom att inkludera flera perspektiv och använda olika typer av forskningsmetoder och mätteknik, eftersträvar studien en triangulering av information. Studiens betydelse för psykoterapeuter ligger i en förbättrad utbildning. Ambitionen är att utveckla evidensbaserade komponenter i psykoterapiutbildning, som kan appliceras i olika kontext. En ökad kunskap om psykoterapiutbildning och handledning kan också bidra till psykoterapeutfaktorer/variabler relaterade till behandlingsresultat.

 

Internationellt forskningssamarbete om flyktingars och asylsökandes psykiska hälsa och erfarenheter av flykt och trauma

Forskningsledare: Stephan Hau
Samarbete: Lillian Döllinger (Sverige); Sverre Varvin, Mette Sagbakken (Norge); Vladimir Jovic, Bojana Trivuncic (Serbien); Marianne Leuzinger-Bohleber, Nora Hettich (Tyskland); Nicholas Procter, Jayakrishnan Sukumaran Nair (Australien)
Finansiär: –

I ett internationellt forskningssamarbete undersöker vi flyktingars psykiska hälsa och livskvalitet i en rad länder och vid olika faser av flykt. Framförallt är vi intresserade av deras erfarenheter före, under och efter flykt, eventuella traumatiska upplevelser, samt resiliensfaktorer. Vi använder både kvantitativa mätningar och kvalitativa intervjuer. Projekt inleddes av Professor Sverre Varvin samt Doktor Mette Sagbakken (Oslo and Akershus University College of Applied Sciences, Norge) och bedrivs huvudsakligen av forskare från Norge, Serbien, Tyskland, Australien och Sverige. Varje forskargrupp har också ett individuellt fokus som är särskilt relevant i deras land och kontext.

 

Using virtual reality for the treatment of social anxiety disorder

Forskningsledare: Per Carlbring
Doktorand: Lichen Ma
Samarbete: Alexander Miloff, Philip Lindner, Fredrik Jönsson
Finansiär: Riksbanken

Social anxiety disorder is a common problem. Fortunately, novel treatments may increase accessibility, acceptability and effectiveness. An emerging field is Cognitive Bias Modification (CBM). By training a person with social anxiety using the dot-probe paradigm, it has been shown that attentional bias towards threat-relevant stimuli can be changed. Two important 2009 articles demonstrated that increasing attentional flexibility could have impressive results in social anxiety. However, the replication of these effects have sometimes failed, raising the question of its true efficacy. When analyzing the discrepancies, it has become clear that there are two fundamental differences between effective vs. non-effective trials. Whenever there has been a change in bias, a significant improvement in terms of symptoms has always followed. On the contrary, studies not demonstrating a change in bias have all failed in reducing anxiety. In a series of experiments, we will test a potentially more effective bias changing paradigm (called "person identity match"). In addition, we want to make use of virtual reality to create a more standardized and immersive training environment. The aim is to create a more reliable bias changing paradigm with research questions identifying the differential effects of 2D vs. 3D, still photos vs. short dynamic video sequences, and the relative effects of lab vs. home-based delivery.

 

Beginnings and endings in psychoanalysis and psychoanalytic psychotherapy: A multi-center case-control study within the anaclitic-introjective personality continuum (BEP)

Forskningsledare: Andrzej Werbart
Samarbete: Sverige: Fredrik Falkenström, Oline Jung Ståhle; Italien: Anna Daniela Linciano (PI), Claudio G. Galvano, Davide Margola, Licia Reatto; Finland: Henrik Enckell, Erkki Heinonen (PI), Johannes Lehtonen.
Finansiär: International Psychoanalytical Association Research Grant; Society for Psychotherapy Research Small Research Grant Award; Bertil Wennborgs Stiftelse.

The overarching aim is to develop, test, and evaluate a systematic way of preparing the patient for starting and for ending long-term open-ended psychoanalytic treatment, in order to (1) clearly collect the patient’s motivations to treatment, strengthen the working alliance and involve the patient as an active agent of change, and (2) enhance the patient’s ability to maintain what is learned and experienced in psychoanalysis applying it to everyday life. The research design is based on purposive sampling and matched control cases. The core battery of instruments includes repeated patient and therapist interviews, clinical assessment of personality configurations (PMAI; Prototype-Matching of Anaclitic and Introjective personality orientation), ratings of working alliance, and well-established outcome measure. All data are aggregated across the included sites.

 

Unga vuxnas inre representationer av terapeuten – och psykoterapeuters självrepresentationer: En jämförande typologi

Forskningsledare: Andrzej Werbart
Samarbete: Erik Bergström, Jim Green, Aron Jarrick, Camilla Stenklöv
Finansiär: Bertil Wennborgs Stiftelse

En grupp unga vuxna i psykoanalytisk psykoterapi intervjuades vid upprepade tillfällen med Object Relations Inventory och ombads bl.a. att beskriva sin terapeut. Deras terapeuter intervjuades med samma instrument och ombads att beskriva sig själva som just den aktuella patientens terapeut. Typologier av patienternas inre representationer och av terapeuternas självrepresentationer tillskapas med hjälp av idealtypanalys och jämförs med varandra. Vidare undersöks hur patienternas och terapeuternas huvudsakliga personlighetsorientering (fokus på relaterande eller på autonomi) återspeglas i terapeutrepresentationer.

 

The influence of psychotherapists’ emotion recognition accuracy on psychotherapy: Development and evaluation of an evidence-based training for the practical clinical psychology education

Forskningsledare: Stephan Hau
Doktorand: Lillian Döllinger
Samarbete: Håkan Fischer, Lennart Högman, Irena Makower, Tanja Bänziger, Petri Laukka, Diana S. Cortes, Kristoffer Månsson
Finansiär: Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond

Projektet är ett samarbete mellan avdelningen för klinisk psykologi och avdelningen för biologisk psykologi vid Psykologiska institutionen, Stockholms universitet. I en longitudinell studie undersöker vi hur väl psykologstudenter som påbörjar den kliniska delen av sin utbildning kan känna igen emotioner i andra personer (exempelvis genom ansiktsmimik, kroppsspråk eller röst), samt hur man kan träna upp denna förmåga. I en randomiserad kontrollerad studie bedömer vi olika träningsmoduler för att förbättra deras färdigheter i att känna igen andra personers känslor och om det kan ha en koppling till utfallet av psykoterapi samt den terapeutiska alliansen.

 

Uppmärksamhetsträning vid social fobi - en tillämpning utifrån informationsprocessteorin

Forskningsledare: Per Carlbring
Samarbete: Gerhard Anderson, Johanna Boettcher, Stefan Hofmann, Nader Amir
Finansiär: Forte

 

KBT vid insomni: Analys av komponenter, mediatorer och moderatorer

Forskningsledare: Markus Jansson-Fröjmark
Doktorand: Rikard Sunnhed
Samarbete: Allison Harvey, Charles Morin, Per Carlbring, Hugo Hesser
Finansiär: Vetenskapsrådet

Projektet är ett samarbete mellan Stockholms universitet och två internationella forskare. Detta projekt undersöker vilka komponenter inom kognitiv beteendeterapi som är effektiva vid insomni, hur dessa effekter kan förklaras samt vilka patientrelaterade faktorer som påverkar behandlingsutfall.