Bakgrund till och upplägg av halvtidsseminarium

Sedan länge har institutionen diskuterat och berett vägen för halvtidsseminarier på forskarutbildningen. Sådana seminarier finns på många andra institutioner vid Samhällsvetenskapliga fakulteten liksom vid de flesta andra psykologiinstitutionerna i Sverige (t.ex. Uppsala, KI och Umeå).

Detta dokument ger konkreta riktlinjer för hur halvtidsseminarier bör utformas, liksom vad som ska göras före respektive efter seminariet. Först dock något om deras allmänna upplägg och funktion. Halvtidsseminariet läggs upp som ett slags minidisputation (eller en mer ambitiös variant av ett uppsatsventileringsseminarium). Handledare agerar ordförande för seminariet, öppnar mötet, introducerar doktorand och granskare. Doktoranden presenterar kort (max 30 min) sina avhandlingsarbeten; vanligen en till två artiklar/manus och idéer om fortsatt arbete; ingen ”minikappa” behöver skrivas inför halvtidsseminariet. Därefter följer synpunkter från granskare (som läst igenom arbetena och presentationen i förväg), med respons från doktoranden. Detta är seminariets huvudpunkt; som tumregel bör det ta minst 60 min. Om tid medger före avslutning öppnas för övriga frågor från auditoriet. Ordförande avslutar mötet. Seminarierna pågår i max två timmar och sker inom ramen för institutionens högre seminarieserier.

Halvtidsseminarier införs eftersom de är till gagn för alla parter: doktorand, handledare och institution. Från doktorandens och handledarens sida får man genom granskningen ett komplement till handledningen. Doktoranden får också träning i att presentera och försvara sina arbeten; viktiga erfarenheter inför disputationen. Doktoranden får vidare ut sina arbeten på institutionen och blir därmed mer synlig och får en bättre plattform för eventuella samarbeten. Slutligen hjälper det doktoranden att dela in det långa avhandlingsarbetet i före och efter halvtidsseminariet, vilket torde fungera motivationshöjande för att komma framåt. Det bör särskilt observeras att halvtidsseminarier är till för att föra doktorandarbetet framåt snarare än att utgöra ett hinder för progression i arbetet. Därför är det angeläget att inte alltför mycket tid läggs ned på förberedelser av själva seminariet. Maximalt en veckas arbetstid anges som riktmärke för förberedelser (inläsning, kopiering, förberedelse av presentation, slipande på argument).

Från institutionens sida infinner sig också en viktig kontrollfunktion genom dessa seminarier och därmed en möjlighet att hjälpa doktoranden att styra upp arbetet. Det bör noteras här att ett ”negativt utfall” ingalunda föranleder att doktoranden blir av med sin anställning utan att vederbörande får möjlighet till en modifierad avhandlingsplan och de extra stödresurser som behövs för att realisera den modifierade planen. Doktoranden förväntas därefter följa den utstakade/modifierade kursen/planen, men givetvis kan undantag göras vid behov (t.ex. om artikel 2 refuseras och behöver kraftig omarbetning baserat på återkoppling från tidskrift eller planerad studie 3 genererar nollresultat).

Konkreta frågor och riktlinjer kring upplägg och planering av halvtidsseminarier

1) Vilken seminarieserie bör halvtidsseminarierna knytas till?

Halvtidsseminarierna sker inom ramen för den allmänna, högre seminarieserien vid institutionen. Skälet till att halvtidsseminarierna knyts till den allmänna seminarieserien är att det maximerar exponeringen av doktoranders avhandlingsarbete och ger en känsla av att seminarierna är ”på riktigt”. Halvtidsseminarierna avviker från övriga seminarier i serien genom att vara dubbelt så långa (2 timmar).

2) Vem/vilka ska agera granskare och vilken ersättning utgår?

För att motverka ”godtycke” i granskningssynpunkter bör fler än en person sköta granskningen. För att samtidigt göra seminarierna realiserbara i praktiken bör det inte vara fler än två granskare. I första hand skall vid institutionen verksamma (interna) granskare anlitas, förutsatt att tillbörlig ämneskompetens finns att tillgå. Detta görs av ekonomiska skäl, liksom för att halvtidsseminariet inte ska upplevas som alltför pressande av doktoranden; det bör vara ett seminarium i en kollegial och trygg atmosfär.

En av granskarna bör vara senior (företrädesvis docentkompetent, men FD med särskilt påtaglig ämneskompetens får också förekomma) och en av granskarna bör vara junior (dvs. en doktorandkollega). En senior granskare motiveras av erfarenhet. Junior granskare motiveras av doktoranders delaktighet, liksom av att det är en lärorik uppgift med granskningsuppdrag; det hjälper en att förbättra även ens egna arbeten och framställningar. Den juniora granskaren bör själv ha haft sitt halvtidsseminarium eller blivit klar med större delen (> 50%, uppemot 80%) av det egna avhandlingsarbetet.

Åtminstone en av granskarna skall ha god ämneskompetens, utan att vara jävig (t.ex. medförfattare, handledare), medan den andra kan fylla generalistens funktion av att komma med perspektivöppnande synpunkter. Slutligen, för kontinuitetens skull bör den seniora granskaren fungera som institutionens interna granskare också av kappan på sluttampen inför disputationen. Däremot bör inte båda granskarna vara desamma vid halvtid och på sluttampen, eftersom det skulle riskera alltför mycket enögdhet i granskningarna; nya perspektiv och synpunkter borgar för kvalitet.

Halvtidsgranskarna får ersättning/institutionstjänstgöringstid om 8 klocktimmar vardera.

3) När ska granskare utses och av vem?

I individuella studieplanen senast för år 2 skall granskare av halvtidsseminarium uppges. Förslagsvis diskuterar handledare och doktorand tillsammans fram ett förslag som del av det ordinarie arbetet med studieplanen. Det åligger handledare att tillfråga granskare, liksom att förankra detta med studierektor vid förekomst av osäkerhet.

4) Vad skall beaktas i granskningen och vad händer efter halvtidsseminariet?

Efter halvtidsseminariet skall granskare, handledare och doktorand sammanträda för att gå igenom avhandlingens fortskridande. Granskarna summerar sina viktigaste synpunkter och delger dessa till doktorand och handledare. Sammanställning av diskussionen till ett rådgivande yttrande görs skriftligen gemensamt av granskare och delges handledare, doktorand, studierektor och administratör för forskarutbildningen. Denna sammanställning skall utmynna i en rekommendation att följa eller modifiera den utstakade avhandlingskursen. Genomfört halvtidsseminarium registreras i Ladok som avklarad av administratör för forskarutbildningen.

5) När skall halvtidsseminarier infalla och när har granskare rätt att påbörja genomläsning av arbetena?

Halvtidsseminarier skall hållas två år efter antagning, justerat för institutionstjänstgöringstid och eventuell avvikelse från heltidsarbete som doktorand. Notera att arbetstid som doktorand utgör riktmärket, inte hur långt man de facto kommit i avhandlingsarbetet. Logiken bakom detta system är att man efter två års doktorandarbete förväntas ha genomfört 50% av avhandlingsarbetet. Att använda tid (snarare än faktisk prestation) torde fungera motivationshöjande för att föra arbetet framåt, torde understryka betydelsen av att direkt komma igång med avhandlingsarbetet (snarare än att initialt som doktorand i huvudsak läsa kurser) samt torde minska risken att doktoranden förbrukat sin doktorandfinansiering innan doktorandarbetet är avslutat.

Artiklarna/manusen och seminariepresentationen (power point e.d.) överlämnas av doktorand till granskare två veckor före halvtidsseminariet om inget annat överenskommits. Presentationen (max 30 min) ska, förutom en sammanfattning av studierna under granskning, innehålla en allmän introduktion, konkreta idéer om ytterligare avhandlingsstudier efter halvtidsseminariet samt ram för upplägg av kappan.

6) Övergångsbestämmelser: Doktorander som omfattas av systemet för halvtidsseminarier

Halvtidsseminarier skall genomföras av samtliga doktorander (oavsett finansiering) som antas fr.o.m. vt 2012. Doktorander som antagits maximalt två år före systemets införande (dvs fr.o.m. vt 2010) har också rätt att hålla halvtidsseminarier. Doktorander som antagits före vt 2010 kan erbjudas möjlighet att hålla halvtidsseminarier, förutsatt att de enligt studierektors bedömning inte genomfört betydligt mer än 50% av sitt avhandlingsarbete.