1. Ämnesbeskrivning

Psykologi som vetenskap handlar om ett systematiskt utforskande av människors upplevelser och beteenden. Man utgår från att människan är både en biologisk varelse frambringad av och underkastad evolutionens krafter och en social och kulturell varelse som söker mening och tolkar sig själv och sin situation i världen. Psykologin präglas av detta dubbla perspektiv på människan.

Psykologin som vetenskaplig disciplin är idag över 100 år gammal. I Sverige - och internationellt - har ämnet under denna period utvecklat ett avancerat teoretiskt och metodologiskt tänkande och producerat direkt tillämpbar kunskap på områden som är viktiga för människors välbefinnande och utveckling, såsom fysisk miljö, arbetsliv, skola och utbildning, psykisk och fysisk hälsa, funktionshinder, åldrande m m.

(Från Nationalkommittén för psykologi, Kungl. Vetenskapsakademien, http://sncfp.psychology.su.se/amnet/index.html)

2. Mål för utbildningen

Utbildningens mål är att utveckla sådana kunskaper och färdigheter som fordras för att självständigt kunna bedriva forskning i psykologi samt att bidra till kunskapsutvecklingen inom det psykologiska forskningsområdet genom framställandet av en vetenskaplig avhandling.

Utbildning på forskarnivå i psykologi syftar till att doktoranden skall tillägna sig kunskap om planering, ledning och genomförande av forskningsprojekt. Utbildning på forskarnivå skall även ge möjlighet till internationella kontakter, t.ex. i form av medverkan vid forskningskonferenser och/eller vistelser vid utländska lärosäten samt utveckla doktorandens kommunikativa och pedagogiska färdigheter i att uttrycka sig väl i tal och skrift såväl inom som utanför akademiska sammanhang.

Utbildningens specifika mål, vilka skall vara uppfyllda för att erhålla examen på forskarnivå i psykologi, anges nedan. I övrigt gäller de krav som finns angivna i högskoleförordningen, examensordningen angående examina på forskarnivå.

Doktorsexamen

För doktorsexamen skall doktoranden:

Kunskap och förståelse

  • visa brett kunnande inom och en systematisk förståelse av det psykologiska forskningsområdet samt djup och aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av forskningsområdet samt
  • visa förtrogenhet med vetenskaplig metodik inom det psykologiska kunskapsområdet i allmänhet och med det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga

  • visa förmåga till vetenskaplig analys och syntes samt till självständig kritisk granskning och bedömning av nya och komplexa företeelser, frågeställningar och situationer,
  • visa förmåga att kritiskt, självständigt, kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar samt visa förmåga att planera och med adekvata metoder bedriva forskning och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och att granska och värdera sådant arbete,
  • med en avhandling visa sin förmåga att genom egen forskning väsentligt bidra till kunskapsutvecklingen i psykologi,
  • visa god förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och skriftligt med auktoritet presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt,
  • visa förmåga att identifiera behov av ytterligare kunskap utöver avhandlingens resultat,
  • visa förutsättningar för att såväl inom forskning och utbildning som i andra kvalificerade professionella sammanhang bidra till samhällets utveckling och stödja andras lärande.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • visa intellektuell självständighet och vetenskaplig redlighet samt förmåga att göra forskningsetiska bedömningar, och
  • visa fördjupad insikt om den vetenskapliga psykologins möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Licentiatexamen

För licentiatexamen skall doktoranden:

Kunskap och förståelse

  • visa kunskap och förståelse inom forskningsområdet, inbegripet aktuell specialistkunskap inom en avgränsad del av detta samt fördjupad kunskap i vetenskaplig metodik i allmänhet och det specifika forskningsområdets metoder i synnerhet.

Färdighet och förmåga

  • visa förmåga att kritiskt, självständigt och kreativt och med vetenskaplig noggrannhet identifiera och formulera frågeställningar, att planera och med adekvata metoder genomföra ett begränsat forskningsarbete och andra kvalificerade uppgifter inom givna tidsramar och därigenom bidra till kunskapsutvecklingen samt att utvärdera detta arbete,
  • visa förmåga att i såväl nationella som internationella sammanhang muntligt och  skriftligt klart presentera och diskutera forskning och forskningsresultat i dialog med vetenskapssamhället och samhället i övrigt och
  • visa sådan färdighet som fordras för att självständigt delta i forsknings- och utvecklingsarbete och för att självständigt arbeta i annan  kvalificerad verksamhet.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

  • visa förmåga att göra forskningsetiska bedömningar i sin egen forskning
  • visa insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används, och
  • visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och ta ansvar för sin kunskapsutveckling.

3. Behörighet och förkunskapskrav

3.1. Grundläggande behörighet

Grundläggande behörighet har, enligt Högskoleförordningen 7 kapitel § 39, den som har

  1. avlagt en examen på avancerad nivå,
  2. fullgjort kursfordringar om minst 240 högskolepoäng, varav minst 60 högskolepoäng på avancerad nivå, eller
  3. på annat sätt inom eller utom landet förvärvat i huvudsak motsvarande kunskaper.

Institutionsstyrelsen får för en enskild sökande medge undantag från kravet på grundläggande behörighet, om det finns särskilda skäl i enlighet med Högskoleförordningen 7 kapitel § 39.

3.2. Särskild behörighet

För att antas till utbildning på forskarnivå i psykologi krävs följande:

  1. minst 90 högskolepoäng i psykologi på grund- eller avancerad nivå, eller motsvarande, varav minst 15 hp skall utgöras av uppsatsarbete, eller
  2. på annat sätt inom eller utom landet förvärvade motsvarande kunskaper, samt
  3. sådana kunskaper i engelska som medger studier av engelskspråkig facklitteratur.

4. Antagning

Möjlighet att söka till utbildning på forskarnivå i psykologi ges vår (sista ansökningsdag 1 april) och höst (sista ansökningsdag 1 november) i den omfattning som tillgängliga resurser medger. Platser utlyses senast en månad före sista ansökningsdag. Information ges på institutionens hemsida (www.psychology.su.se). Den sökande skall senast vid denna tidpunkt inkomma med en forskningsplan, tidigare uppsatser/publikationer samt eventuella ytterligare utbildnings- och yrkesmeriter. Handledare skall vara kontaktad i förväg.

5. Urval

Urval bland sökande skall enligt HF 7 kapitel ske med hänsyn till förmåga att tillgodogöra sig hela utbildningen. Som underlag för denna bedömning används den avhandlingsplan som skall medfölja ansökan samt tidigare vetenskapligt arbete, samt andra meriter (t.ex. vetenskapliga, utbildnings- och yrkesmeriter). Bedömningen utförs av tre ojäviga sakkunniga vid institutionen.

1. I avhandlingsplanen skall den sökande beskriva sitt avhandlingsprojekt. Planen bedöms på en kvantitativ skala (från oacceptabel till exceptionellt bra) främst utifrån följande kriterier:

a) om planen visar förtrogenhet med tidigare och aktuell forskning inom området,
b) om frågeställningarna är förankrade i aktuell forskning,
c) om beskrivna metoder för insamling och analys av data är adekvata,
d) om planen bedöms vara realistisk med avseende på genomförbarhet inom utbildningen på forskarnivå.

2. Självständigt arbete (examensarbete) i psykologi eller annat vetenskapligt arbete. Det bifogade arbetet bedöms främst utifrån följande kriterier:

a) problemformulering och stringens
b) metodologisk och vetenskaplig skicklighet
c) teoretisk/begreppsmässig förankring

3. Andra meriter (t.ex. utbildning, arbetslivserfarenhet, kvalitet och omfattning av övrig vetenskaplig produktion) samt betyg/vitsord. Referenser ska anges. Dessa kontaktas i syfte att bl.a. uppskatta den sökandes kommunikations- och samarbetsförmåga.

6. Utbildningens innehåll och upplägg

6.1. Utbildningens innehåll

Utbildning på forskarnivå i psykologi avslutas med doktorsexamen eller licentiatexamen. Utbildningen skall omfatta 240 högskolepoäng för doktorsexamen. Avhandlingen omfattar 165 högskolepoäng och kursdelen 75 högskolepoäng. Kursdelen består av obligatoriska och valfria kurser. Minst 30 högskolepoäng av kurserna ska utgöras av metodkurser och minst 30 högskolepoäng av ämneskurser. Kurserna bestäms i samråd med handledare. Kurserna skall anges i den individuella studieplanen.

Möjlighet finns att avlägga licentiatexamen efter 120 högskolepoäng, där kursdelen är 50% till omfattningen jfr med en doktorsexamen. Utbildning på forskarnivå består dels av kurser, vilka examineras efter hand, dels av eget forskningsarbete vilket skall leda fram till en vetenskaplig avhandling. Doktoranden förväntas även att inom ramen för sin utbildning delta i seminarieverksamhet samt, om inte särskilda skäl föreligger, bidra till institutionens gemensamma verksamheter. Obligatoriskt halvtidsseminarium hålls av doktoranden två år efter antagning, justerat för institutionstjänstgöringstid och eventuell avvikelse från heltidsarbete.

6.2. Handledning samt studie- och yrkesorientering

För varje doktorand skall utses minst två handledare, varav en huvudhandledare och en biträdande handledare. Huvudhandledare skall vara anställd vid institutionen och vara minst docentkompetent. Minst en av handledarna skall ha genomgått handledarutbildning, eller av fakultetsnämnden bedömts ha motsvarande kompetens.

Doktoranden har rätt till handledning enligt vad som finns fastställt i den individuella studieplanen (se nedan). Doktorand som begär det har rätt att byta handledare.

Studie- och yrkesvägledning kommer att ingå som moment i utbildningen.

6.3. Individuell studieplan

För varje doktorand upprättas en individuell studieplan i samband med antagningen. Studieplanen fastställs efter samråd med doktoranden och dennes handledare.

Den individuella studieplanen skall följas upp minst en gång per år. Uppföljningen sker på ett sådant sätt att det tydligt framgår hur utbildningen framskrider. Doktorand, handledare och prefekt skall skriftligen intyga att de tagit del av studieplanen och eventuella ändringar som görs i den.

I samband med antagningen skall finansieringen vara ordnad för hela studietiden (motsvarande fyra års heltidsstudier). Finansieringen dokumenteras i en finansieringsplan.

7. Kurser och tillgodoräknande

Kursutbudet består dels av obligatoriska kurser, bl.a. metodkurser, dels av valfria kurser. I samband med varje kurs anordnas individuella prov. Dessa kan vara såväl skriftliga som muntliga. Resultaten bedöms med betygen godkänd respektive underkänd.

I den individuella studieplanen anges vilka kurser som doktoranden, i samråd med handledare, avser att ta. Om doktoranden önskar tillgodoräkna poäng från tidigare utbildning skall detta särskilt anges i den individuella studieplanen.

8. Avhandling och disputation

8.1. Avhandling

Det centrala i utbildningen är författandet av en vetenskaplig avhandling där doktoranden skall föra kunskapen inom forskningsområdet framåt. Doktoranden förväntas avrapportera hur avhandlingsarbetet fortskrider vid seminarier inom och eller utom institutionen.

Avhandlingen skall i enlighet med de regler som anges i högskoleförordningen för doktorsexamen, försvaras vid en offentlig disputation. Doktorsavhandlingen samt försvaret av denna bedöms med något av betygen godkänd eller underkänd av en betygskommitté.

En doktorsavhandling i psykologi innebär i typfallet:

  • att den är en sammanläggningsavhandling med en integrerande sammanfattning av ingående delarbeten.
  • att den skrivs på engelska enligt riktlinjer som gör att den i sin helhet eller i delar kan publiceras internationellt, men avhandlingen får skrivas på svenska.

Avhandlingen kan även skrivas som en monografiavhandling.

För sammanläggningsavhandlingar inför doktorsexamen gäller vidare även följande krav på avhandlingsdelen:

  1. Avhandlingen ska innehålla en kappa och minst tre delarbeten som sammanlagt ger minst 2 poäng i det norska journalrankningssystemet The Norwegian Register for Scientific Journals, Series and Publishers.
  2. Doktoranden ska vara första författare på minst två delarbeten, varav första författare på minst en poänggivande publikation.
  3. Då det norska journalrankningssystemet regelbundet uppdateras, vilket kan innebära att en journal rankas annorlunda vid disputation jämfört med när den skickas till tidskrift, gäller att det är poängen vid insändningstillfället som räknas. Om journalen efter publikation, men innan disputation, rankas högre får doktoranden istället använda den högre poängen.

Om särskilda skäl föreligger kan prefekt i samråd med studierektor för forskarutbildningen göra undantag från ovanstående kriterier.

Licentiatuppsats

Licentiatuppsatsen, som skall motsvara ungefär halva doktorsavhandlingsarbetet, kan utgöras av vetenskapliga uppsatser med en integrerande sammanfattning alternativt av en monografi. Licentiatuppsats som skrivs som en sammanläggningsavhandling ska innehålla en kappa och minst två delarbeten i publicerbart skick.

8.2. Disputation

Doktorsavhandling skall muntligen försvaras vid offentlig disputation och ges något av betygen godkänd eller underkänd. Vid betygssättning tas hänsyn såväl till innehållet i avhandlingen som till försvaret av denna. Opponent och betygsnämndens ledamöter utses av fakultetsnämnden. Bestämmelser angående betygsnämnd m.m. finns i Högskoleförordningen kapitel 6., samt i anvisningar utfärdade av Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden.

Samtliga kurspoäng skall vara avklarade innan disputationen äger rum.

8.3 Licentiatseminarium

För licentiatseminariet hänvisas till gällande riktlinjer för licentiatseminarium.

9. Examenskrav

En doktorand som uppfyller fordringarna för doktorsexamen respektive licentiatexamen skall på begäran få bevis om detta av universitetet.

10. Övrigt

10.1 Övergångsbestämmelser i förhållande till tidigare studieplaner

Doktorander som antagits till en tidigare studieplan har rätt att följa antingen den nya studieplanen eller den studieplan denne har blivit antagen till. Vid eventuell övergång till denna allmänna studieplan skall doktoranden också revidera sin individuella studieplan.

10.2 Övrigt

I övrigt hänvisas till gällande lagstiftning, riktlinjer vid Stockholms universitet och vid Samhällsvetenskapliga fakulteten samt lokala tillämpningsföreskrifter vid Psykologiska institutionen. Uppgifter om aktuella regelverk finns tillgängligt via www.samfak.su.se, lokala tillämpningsföreskrifter via www.psychology.su.se.