Genom olika prov undersöks om den sökande har kunskaper och färdigheter motsvarande de krav som ställs på svenska psykoterapeuter. Genom olika prov kontrolleras kunskapsnivån. Någon utbildning ingår inte. Provet är förlagt till Psykologiska institutionen, Frescati Hagväg 8-14, Stockholm.

En förutsättning är att Socialstyrelsen har givit tillstånd till den enskilda att få göra provet. Den 1 maj 2017 öppnas möjligheten att ansöka om detta hos Socialstyrelsen.

Provet består av en teoretisk del i form av salstentamen och en praktisk del där de kliniska psykoterapeutfärdigheterna prövas. Vid anmälan anges vilken psykoterapimetod som önskas prövas, kognitiv beteendeterapi (KBT) eller psykodynamisk terapi (PDT).

Det teoretiska provet

Det teoretiska provet tar en dag. Det är ett skriftligt prov som genomförs på Psykologiska institutionen. Provet består av två delar, ett delprov under förmiddagen och ett under eftermiddagen.

Provet innehåller flera olika ämnesområden. Gemensamt för alla som gör provet är:

  • Vetenskapsteori & forskningsmetodik i psykoterapi.
  • Psykiatrisk diagnostik (DSM).
  • Etiska frågor i psykoterapi.

För dem som önskar prövning i metoden kognitiv beteendeterapi tillkommer utöver den gemensamma delen:

  • Psykoterapeutisk fallkonceptualisering och beteendeanalyser inom KBT.
  • Metoder och tillämpningar inom KBT för patienter med ångest och relaterade tillstånd.
  • Metoder och tillämpningar inom KBT för patienter med depression och relaterade tillstånd.
  • Metoder och tillämpningar inom specifika KBT-format (exempelvis beteendemedicin och parterapi).
  • Metoder och tillämpningar vad gäller komplexa tillstånd inom KBT.

För dem som önskar prövning i metoden psykodynamisk terapi tillkommer utöver den gemensamma delen:

  • Psykoterapeutisk diagnostik inom PDT.
  • Behandlingsmetod och teknik inom PDT.
  • Utvecklingspsykologi.
  • Metoder och tillämpningar vad gäller specifika PDT-format (fokuserade korttidsterapier).
  • Teorier och metoder vid komplexa tillstånd inom PDT.

Provet består huvudsakligen av essäfrågor som ska besvaras på det svenska språket.

Viktigt att tänka på

Provdeltagare som kommer mer än 30 minuter för sent får inte skriva provet. Provdeltagare får inte lämna provsalen förrän tidigast 30 minuter efter provets början. Detta gäller både för förmiddagen och för eftermiddagen. Prov får inte tas med ut från provsalen. Även prov som inte har påbörjats eller slutförts måste lämnas in.

Vid provtillfället ska provdeltagaren visa upp godkänd id-handling. Som godkänd id-handling räknas giltigt pass, körkort, nationellt id-kort och id-kort utfärdat av Skatteverket. Även ett utländskt giltigt pass godkänns. Deltagare som saknar giltig legitimation får inte genomföra provet och provtillfället räknas som förbrukat.

Under provet ska väskor, ytterkläder och andra personliga tillhörigheter placeras på den plats som provvakten anvisar. Personliga tillhörigheter som mobiltelefoner, pennskrin, glasögonfodral, plånbok och liknande får inte förvaras vid provdeltagarens plats. Mobiltelefoner och annan elektronisk utrustning ska vara avstängda under provet och placeras på den plats som provvakten anvisar. Vid provdeltagarens plats får endast följande finnas: godkänd id-handling, öronproppar och glasögon utan fodral, dryck, frukt och liknande utan förpackningar. Provet kommer att skrivas på Psykologiska institutionens dator utan internetanslutning och skrivs ut på skrivare i skrivsalen.

Åtgärder vid fusk och störande av verksamheten

Att ta med anteckningar, mobiltelefon, fickdator, böcker eller liknande till skrivplatsen räknas som fusk, även om dessa inte används. Det är inte heller tillåtet att prata med andra provdeltagare under provet. Det är tentamensvakten som ansvarar för ordningen och att inte följa tentamensvaktens instruktioner eller argumentera mot dessa räknas som störande av prov. Att efter ett prov inte acceptera resultatet genom återkommande ifrågasättanden räknas som störande av verksamheten.

Om fusk eller störande av verksamheten sker kommer provet inte att godkännas och rapporteras till Socialstyrelsen som beslutar om eventuella ytterligare påföljder.

Återbud

Provdeltagare som anmält sig till kunskapsprov eller lämplighetsprov men som inte har möjlighet att göra provet ska lämna återbud så snart som möjligt. I det fall en provdeltagare inte lämnat återbud och inte kommer till provet räknas provtillfället som förbrukat.

Rekommenderad litteratur

Du som anser dig behöva förbättra dina kunskaper i ett eller flera ämnesområden kan ha god hjälp av nedanstående rekommenderade litteraturlista.

Provets gemensamma delar

Psykiatrisk diagnostik

American Psychiatric Association (2014/2015). MINI-D 5. Diagnostiska kriterier enligt DSM-5. Stockholm: Pilgrim Press.

Etik

Akademikerförbundet SSR. (2014). Etik & psykoterapi. Etisk kod för psykoterapeuter.

Ek, U., Linder, S., & Wetter, I. (2011). Rätt och vett: Om juridik och i etik psykologiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Sveriges Psykologförbund. (1998). Yrkesetiska principer för psykologer i Norden.

Övreeide, H. (2002). Yrkesetik i psykologiskt arbete. Lund: Studentlitteratur.

Vetenskapsteori & Forskningsmetodik

Chambless, D. L., & Ollendick, T. H. (2001). Empirically supported psychological interventions: Controversies and evidence. Annu. Rev. Psychol, 52, 685-716.

Denscombe, M. (2014). Forskningshandboken för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna (3:a utgåvan). Lund: Studentlitteratur.

Hesser, H., & Andersson, G. (2015). Introduktion till metaanalys och systematiska översikter. Lund: Studentlitteratur.

Kazdin, A. (2013/2014). Research design in clinical psychology (4th ed.). Pearson New International Edition. (OBS, boken finns i olika tryck, men det viktiga är utgåvan: den fjärde utgåvan).

Psykodynamisk inriktning

Psykoterapeutisk diagnostik inklusive OPD (Operationalized Psychodynamic Diagnosis) inom PDT

OPD 2 Task Force (Eds.) (2008). Operationalized Psychodynamic Diagnosis OPD-2. Manual of Diagnosis and Treatment Planning. Cambridge: Hogrefe.

Metoder och tillämpningar vad gäller specifika PDT-format (fokuserad korttidsterapi, t ex brief dynamic interpersonal therapy)

Safran, J. D. (2012). Psychoanalysis and psychoanalytic therapies. Washington: APA.

Lemma, A., Target, M., & Fonagy, P. (2011). Brief dynamic interpersonal therapy: A clinicians guide. NY: Oxford University Press.

Utvecklingspsykologi

Allen, J. G., Fonagy, P., & Bateman, A. W. (2008). Mentalizing in clinical practice. Washington: APA.

Broberg, A., Granqvist, P., Ivarsson, T., & Risholm Mothander, P. (2006). Anknytningsteori: Betydelsen av nära känslomässiga relationer. Stockholm: Natur & Kultur.

Lemma, A., & Lynch, P. E. (Eds.). (2015). Sexualities. NY: Routledge.

Behandlingsmetod och teknik inom pdt

Allen, J. G., Fonagy, P., & Bateman, A. W. (2008). Mentalizing in clinical practice. Washington: APA.

Joseph, B. (1985). Transference: The Total Situation. Int. J. Psycho‐Anal., 66, 447‐454.

Josephs, L. (1992). The Timing of an Interpretation: A Comparative Review of an Aspect of the Theory of Therapeutic Technique. Psychoanal. Rev. 79(1), 31-54.

Killingmo, B., & Gullestad, S. (2011). Undertexten. Psykoanalytisk terapi i praktiken. Stockholm: Liber.

Ponsi, M. (2000). Therapeutic alliance and collaborative interactions. International Journal of Psycho‐Analysis, 8, 687–702.

Sandler, J. (1976). Countertransference and Role-Responsiveness. Int. R. Psycho-Anal., 3, 43-47.

Sandler, J., & Sandler, A. (1994). The Past Unconscious and the Present Unconscious: A Contribution to a Technical Frame of Reference. Psychoanal. St. Child, 49, 278-292

Schlesinger, H. J. (2014). Endings & Beginnings. On terminating psychotherapy and psychoanalysis. NY: Routledge.

Solms, M. (1997). What Is Consciousness? J. Amer. Psychoanal. Assn., 45, 681-703.

Wachtel, P. L. (2010). Relational Theory and the Practice of Psychotherapy. NY: Guilford Press.

Winnicott, D. W. (1993). Den skapande impulsen. Stockholm: Natur och Kultur.

Teorier och metoder vid komplexa tillstånd inom pdt

Bion, W. R. (1959). Attacks on Linking. Int. J. Psycho‐Anal., 40, 308‐315.

Bleichmar, H. B. (1996). Some Subtypes Of Depression And Their Implications For Psychoanalytic Treatment. Int. J. Psycho-Anal., 77, 935-961.

Feldman, M. (2007). Racker's Contribution to the Understanding of Countertransference Revisited. Psychanalytic Quarterly, 76, 779-793.

Kernberg, O. (2007). The Almost Untreatable Narcissistic Patient. J. Amer. Psychoanal. Assn., 55, 503-539.

Klein, M. (1988/1993/2000). Kärlek, skuld och gottgörelse. Stockholm: Natur och Kultur.

Klein, S. (1980). Autistic Phenomena in Neurotic Patients. Int. J. Psycho-Anal. 61, 395-402.

Lemma, A., & Lynch, P. E. (Eds.). (2015). Sexualities, contemporary psychoanalytic perspectives. New York:Routledge.

Levy, K. N., Clarkin, J. F., Yeomans, F. E., Scott, L. N., Wasserman, R. H., & Kernberg, O. F. (2006). The mechanisms of change in the treatment of borderline personality disorder with transference focused psychotherapy. Journal of clinical psychology, 62(4), 481-501.

Meltzer, D. (1981). The Kleinian Expansion of Freud's Metapsychology. International Journal of Psychoanalysis, 62, 177-185.

Ogden, T. H. (2004). The Analytic Third: Implications for Psychoanalytic Theory and Technique. Psychoanalytic Quarterly, 73, 167-195.

Steiner, J. (1993). Psychic retreats. London/New York: Tavistock/Routledge

Stern, D. B. (2010). Partners in Thought. Working with Unformulated Experience, Dissociation, and Enactment. New York/London: Routledge.

Våpenstad, E. V. (2007). ”Har du lest om meg?” Et moderne kleiniansk bidrag til den relasjonelle vendingen i psykoanalysen. Tidsskrift for Norsk Psykologforening, 44(10), 1239-1248.

Waska, R. (2010). The Modern Kleinian Approach to Psychoanalytic Technique: Clinical Illustrations. Plymouth UK: Jason Aronson.

Yasky, J., King, R., O'Brien, T. (2013). Challenges in treating patients with psychosomatic disorders: some patterns of resistance. Psychoanal. Psychother., 27, 124-139.

Zepf, S. (2014). Thoughts about psychosomatic symptom formation: A holistic approach. Scand. Psychoanal. Rev., 37, 36-47.

Kognitiv beteendeinriktning

Psykoterapeutisk fallkonceptualisering och beteendeanalyser inom KBT

Kuyken, W., Padesky, C., & Dudley, R. (2009). Collaborative Case Conceptualisation. Guilford Press.

Ramnerö, J., & Törneke, N. (2006). Beteendets ABC. Lund: Studentlitteratur.

Sturmey, P. (2008). Behavioral Case Formulation and Intervention: A Functional Analytic Approach. Chichester: Wiley-Blackwell.

Yoman, J. (2008). A Primer on Functional Analysis. Cognitive and Behavioral Practice, 15(3), 325-340.

Metoder och tillämpningar inom KBT för patienter med ångest och relaterade tillstånd

Barlow, D. H. (2002/2004). Anxiety and Its Disorders. New York: Guilford Press.

Clark, D. A., & Beck, A. T. (2010). Cognitive Therapy of Anxiety Disorders. Science and Practice. New York: Guilford Press.

Craske, M. G., Treanor, M., Conway, C. C., Zbozinek, T., & Vervliet, B. (2014). Maximizing exposure therapy: An inhibitory learning approach. Behavior Research and Therapy, 58, 10-23.

Metoder och tillämpningar inom KBT för patienter med depression och relaterade tillstånd

McCullough, J. P. (2000). Treatment for Chronic Depression: Cognitive Behavioural Analysis System of Psychotherapy. The Guilford press.

Clark, A. T., Beck, A. T., & Alford, B. A. (1999). Scientific Foundations of Cognitive Theory and Therapy of Depression. John Wiley & Sons, Canada.

Nolen-Hoeksema, S., Blair, E. W., & Lyubomirsky, S. (2008). Rethinking Rumination. Perspectives on Psychological Science, 3, 400-424.

Nyberg, U.-K. (2013). Konsten att rädda liv - om att förebygga självmord. Stockholm: Natur & Kultur.

Harvey, et al. (2014). Comparative Efficacy of Behavior Therapy, Cognitive Therapy, and Cognitive Behaviour Therapy for Chronic Insomnia: A Randomized Controlled Trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 82, 670-683.

Metoder och tillämpningar inom specifika KBT-format (exempelvis beteendemedicin och parterapi)

Kohlenberg, R., & Tsai, M. (2007). Functional Analytic Psychotherapy: Creating intense and curative therapeutic relationships. New York: Springer.

Miller, W. R., & Rollnick, S. (2013). Motiverande samtal: Att hjälpa människor till förändring. Stockholm. Natur och Kultur.

Anderbro, T., & Svirsky, L. (2014). Par i Beteendeterapi. Stockholm: Gothia förlag.

Socialstyrelsen (2011). Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder 2011. Tobaksbruk, riskbruk av alkohol, otillräcklig fysisk aktivitet och ohälsosamma matvanor. Stöd för styrning och ledning. ISBN 978-91-86885-66-3

Amsberg, et al. (2009). A Cognitive Behavior Therapy-based intervention among poorly controlled adult type-1 diabetes patients –a randomized controlled trial. Patient Educ Couns., 77(1), 72-80.

Burell, G., & Granlund, B.-M. (2002). Women's hearts need special treatment. International Journal of Behavioral Medicine, 9(3), 228-242.

Gregg, J., Callaghan, G., Lawson, J., & Hayes, S. (2007). Improving Diabetes Self- Management Through Acceptance and Values: A Randomized Controlled Trial. Journal of Consulting and Clinical Psychology, 75(2), 336-343.

Gulliksson, M. et al. (2011). Randomized Controlled Trial of Cognitive Behavioral Therapy vs Standard Treatment to Prevent Recurrent Cardiovascular Events in Patients With Coronary Heart Disease. Arch Intern Med., 171(2), 134-140.

Wicksell, R. K., Melin, L., Lekander, M., & Olsson, G. L. (2009). Evaluating the effectiveness of exposure and acceptance strategies to improve functioning and quality of life in longstanding pediatric pain - a randomized controlled trial. Pain, 141(3), 248-57.

Ljotson, B. et al. (2011). Internet-Delivered Exposure-Based Treatment vs. Stress Management for Irritable Bowel Syndrome: A Randomized Trial. Am J Gastroenterol., 106, 1481-1491.

Metoder och tillämpningar vad gäller komplexa tillstånd inom KBT

Johns, L., Morris, E., & Oliver, J. (2013). Acceptance and Commitment Therapy & Mindfulness for Psychosis. John Wiley & Sons Inc.

Gaus, V. (2007). Cognitive-Behavioral Therapy for Adult Asperger Syndrome. Guilford Publications.

Gillbert, P. (2010). Compassion-focused Therapy - Distinctive Features. Routledge. ISBN 978-0-415-44807-9

Kåver, A., & Nilsonne, Å. (2002). Dialektisk beteendeterapi vid emotionellt instabil personlighetsstörning. Teori, strategi och teknik. Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-08379-0

Whittington, A., & Grey, N. (2014). How to Become a More Effective CBT Therapist. Mastering Metacompetence in Clinical Practice. John Wiley & Sons Inc.

Det praktiska provet

Det praktiska provet där psykoterapeutiska färdigheter prövas kan endast göras om salstentamen blivit godkänd. De som blivit godkända på det teoretiska provet går vidare och kan anmäla sig till ett praktiskt prov som sker en till två månader efter det teoretiska provet. Stockholms universitet meddelar tid för prov.

Genomförande av det praktiska provet

Provet genomförs så att varje provdeltagare individuellt, under tre dagar, genomför ett praktiskt kliniskt färdighetsprov.

Dag 1. Under det kliniska provets första dag möter provdeltagaren två patienter (professionella skådespelare) under 45 minuter vardera med vilken praktiskt-kliniska moment ska genomföras såsom anamnestagning, klinisk intervju, analys/problemformulering, behandlingsförslag, interventioner med mera. Det psykoterapeutiska samtalet videoinspelas. Direkt efter inspelningen skall provdeltagaren skriftligt motivera sitt handlande samt skriftligt formulera en bedömning av respektive patient. Därpå träffar provdeltagaren en expert för muntlig bedömning. Dessutom kommer ytterligare en expert granska inspelningen.

Dag 2. Under det kliniska provets andra dag möter provdeltagaren samma patienter under 45 minuter vardera. I det ena fallet fortsätter bedömningen/utredningen, medan det i det andra fallet fortsätter i en psykoterapi. Det psykoterapeutiska samtalet video-inspelas. Direkt efter inspelningen skall provdeltagaren skriftligt motivera sitt handlande samt skriftligt formulera en bedömning av patienten. Därpå träffar provdeltagaren en expert för muntlig bedömning. Dessutom kommer ytterligare en expert granska inspelningen.

Dag 3. Genomförs på samma sätt som dag två.

Provdeltagaren ska under det praktiska provet uppvisa förmåga, färdighet och ett professionellt förhållningssätt som psykoterapeut i samspel med andra, i det här fallet patienter och de experter som provdeltagaren möter. 

Om man uteblir från den praktiska delen av provet räknas detta som ett förbrukat provtillfälle.

Även det praktiska provet ska utföras på svenska.

Omtentamen av prov

Provdeltagare ges maximalt tre försök att klara det teoretiska provet och maximalt två försök att klara det praktiska provet. Från första provtillfället har provdeltagaren maximalt 36 månader på sig att klara hela kunskapsprovet/lämplighetsprovet.

Bedömning och resultat

För att bli godkänd på provet fordras att provdeltagaren har fått godkänt både på den teoretiska och den praktiska delen av provet.

Teoretiskt prov

För att bli godkänd på det teoretiska provet krävs godkänt resultat (minst 50% godkända svar) inom alla områden. Provet måste göras om i sin helhet om något delområde är underkänt. Som tidigare nämnts innebär inlämnad obesvarad skrivning i något kunskapsområde att hela det skriftliga provet underkänns och provtillfället är förbrukat.

Resultatet på provet bedöms som godkänd eller underkänd.

Praktiskt prov

Under det praktiska provet kommer kliniska fall och specifika terapisituationer utgöra underlaget i bedömningen. De experter som deltar i provet kommer inte att ge besked om provdeltagarens resultat under provets gång.

Den praktiska delen prövar om psykoterapeuten på ett fördjupat sätt:

  • uppvisa förmåga att på ett fördjupat sätt integrera teoretisk kunskap och klinisk tillämpning.
  • uppvisa sådana fördjupade färdigheter som krävs för att självständigt genomföra diagnostiska bedömningar.
  • kan planera och genomföra psykoterapier inom området individualterapi.
  • uppvisa förmåga att kritiskt och självständigt granska, bedöma och använda relevant information.
  • uppvisa förmåga att med andra muntligt och skriftligt kommunicera för sina ställningstaganden och interventioner.
  • uppvisa prov på självkännedom och empatisk förmåga.
  • uppvisa förmåga till helhetssyn på människan.
  • uppvisa förmåga att identifiera etiska aspekter på sitt arbete.
  • uppvisa fördjupad förmåga till ett professionellt förhållningssätt gentemot patienter.

Resultatet på provet bedöms som godkänd eller underkänd.

Resultatet av proven kommer endast att meddelas av studierektor för Psykoterapeutprogrammet, Stockholms universitet som meddelar provdeltagaren och Socialstyrelsen. Det är därpå Socialstyrelsen som informerar om nästa steg för att erhålla svensk psykoterapeutlegitimation.

Frågor inför och efter provet tas endast emot via epost kunskapsprov.psykoterapeut@su.se och besvaras på sidan FAQ Psykoterapeut.

Webbanmälan

Anmälan till det teoretiska provet är öppen den 1 september till den 25 oktober 2017!

Provet ges den 15 november 2017.

OBS! Din utbildning måste först ha blivit granskad av Socialstyrelsen innan du anmäler dig till detta kunskapsprov/lämplighetsprov. Från och med den 1 maj 2017 kommer Socialstyrelsen att ta emot ansökningar. Du ska även fylla i ditt diarienummer du fått från Socialstyrelsen i din webbanmälan.

För eventuella frågor inför och efter provet vänligen mejla kunskapsprov.psykoterapeut@su.se Alla frågor och svar kommer att läggas ut på sidan FAQ Psykoterapeut så att samtliga provdeltagare får samma information både före och efter provet.

KOM IHÅG ATT TA MED GILTIG LEGITIMATION TILL PROVET! Utan giltig legitimation får du inte göra provet och provtillfället räknas som förbrukat.

Lycka till!