Bakgrund

Psykoterapimottagningen
Psykoterapimottagningen

Vid Psykologiska institutionen finns sedan mitten av 1990-talet en psykoterapimottagning, som har inrättats i syfte att ge de studerande på psykologprogrammet erforderlig praktik i psykologisk behandling. Psykoterapimottagningen är registrerad hos Socialstyrelsen som en självständig vårdenhet. Mottagningen erbjuder psykologisk behandling till allmänheten med en årlig volym på 4000 terapitimmar.

Läs mer om Psykoterapimottagningen

 

Syfte

Stockholms universitets psykologiska klinik utgår ifrån den befintliga mottagningsverksamheten och syftar till att ge denna en tydlig organisatorisk ram samt skapa en nationellt ledande miljö för forskning om psykologisk behandling, diagnostik och professionsdidaktik.

Psykologiska kliniken ska verka för detta genom att

  1. tillhandahålla en klinisk miljö för psykologisk forskning och metodutveckling.
  2. inom intresseområdet samverka med andra lärosäten och verksamheter nationellt och internationellt.

En förutsättning för detta är mottagningsverksamheten, som har uppdraget att

  1. erbjuda utbildning vid en modern mottagning med hög kvalitet gällande psykoterapeutisk metodik, behandlingsevaluering, patientsäkerhet och forskning.
  2. i samverkan med det omgivande samhället erbjuda allmänheten en säker och god vård i form av psykologisk behandling.

Psykologiska kliniken kan söka externa bidrag för forskning och utveckling, åta sig uppdrag samt ingå avtal med aktörer inom hälso- och sjukvård.

 

Organisation och styrning

Stockholms universitets psykologiska klinik är placerad vid Psykologiska institutionen. Kliniken leds av en styrelse, en föreståndare samt en mottagningschef.

Föreståndare

Jonas Ramnerö, jramn@psychology.su.se, 08-163944.

Mottagningschef

Anna-Clara Hellstadius, anna-clara.hellstadius@psychology.su.se, 08-163990.

Styrelse

Petra Lindfors, ordförande, pls@psychology.su.se, 08-163893. 

Styrelsen
Styrelsen

Per Carlbring, ledamot

Stephan Hau, ledamot

Anna-Clara Hellstadius, ledamot

Lennart Högman, ledamot

Gunnel Jacobsson, ledamot

Lena Reuterskiöld, ledamot

Håkan Fischer, prefekt med närvaro- och yttranderätt

Jonas Ramnerö, föreståndare med närvaro- och yttranderätt

 

Pågående projekt

1. Improving psychotherapeutic competences using perceptual socioemotional training procedures

(S. Hau, L. Högman, I. Makower & H. Fischer. Finansieras av stiftelsen Marcus och Amalia Wallenbergs Minnesfond).

Syftet med projektet är att undersöka om förmågan att känna igen affekter kan tränas och förbättras som ett led i psykoterapiutbildning. Om sådan träning påverkar hur snabbt och korrekt detta sker i den kliniska situationer och vilken betydelse det han ha, exempelvis för samarbetsbetsklimatet.  Datainsamling för den första delen har avslutas. Tre kullar av studenter (KBT och PDT) har undersökts i laboratorium när det gäller emotionell perceptions- och identifikationsförmågan. Med hjälp av mottagningens medarbetare har samtidigt formulärdata från patienterna insamlats.

För den andra delen i projektet kommer hjärnans strukturella och funktionella aspekter i samband med affektigenkänning att ställas i centrum. Förändras denna under tiden som utbildningen och träningen pågår? Detta kommer att undersökas medelst upprepade fMRI-mätningar under utbildningsperioden.  Datainsamling pågår.

Projektet förenar unik grundforskning med frågor som kan antas ha vara avgörande för vidareutveckling av utbildning och träning av blivande psykologer och psykoterapeuter.

2. The Nordic Psychotherapy Training Study - NORTRAS

(S. Hau, H. Stroemme, H. Weie Oddli, J. Nielsen, T. Lindberg, T. Ryum, E. Heinonen)

Projektet undersöker hur handledningsprocesser påverkar psykoterapeutisk behandling och vice versa vid flera lärosäte (Stockholm, Oslo, Åbo, Köpenhamn, Trondheim). Det sker i samarbete med en internationell psykoterapiutbildningsstudie (SPRISTAD). Vid Stockholms universitet har systematisk datainsamling av en handledningsgrupp börjat, dvs. varje handledningstillfälle spelas in per video och intervjuer med studenter och handledare genomfördes. Samtidig samlas in data av behandlingar, dvs. videoinspelningar av behandlingssessioner samt frågeformulär som patienter fyller i innan och efter behandlingen. Pilotfasen är avslutad och den fullskaliga datainsamlingen är beräknad att påbörjas nästa år.

3. Samtal som psykologisk metod

(I. Ljunggren & J. Ramnerö. Finansieras av Stockholms universitet: Medel för kvalitetsutveckling av utbildning)

Projektet är ett led i utvecklandet av psykologprogrammets befintliga intervjuarträningsinslag och syftar till att validera ett bedömningsinstrument som mäter generiska samtalsfärdigheter i form av aktivt lyssnande samt att undersöka progressiv färdighetsutveckling hos studenterna. Studien är treårig och varar under perioden HT2016 – VT2019. Alla studenter under programmets terminer 1, 2 och 3 deltar. Under HT2016 har en pilotstudie genomförts och utifrån den har instrumentet reviderats. VT2017 har projektet startat med hittills terminerna 1 och 2. I syfte att undersöka interbedömarreliabiliteten har gruppen lärare/handledare parallellt under HT2016 och hittills under VT2017 gemensamt skattat några inspelningar vid sammanlagt 5 tillfällen. Studien kan även i hög grad ses som ett pedagogiskt utvecklingsprojekt där lärarlagets förståelse och samsyn kring vad som är avgörande samtalsfärdigheter sätts under luppen.

4. Måluppfyllelse som processmått i psykologisk behandling

(J. Ramnerö, & L., Klintvall)

Projektet är en pilotstudie i samarbete med Psykologpartners och WeMind, där vi avser att pröva en modell för att använda patienters egna formulerade målsättningar för kontinuerlig utvärdering under pågående psykologisk behandlingens. Genom att grundligt och brett inventera vid behandlingsstart vad som är för patienten viktiga mål och sedan prioritera bland dessa och formulera dem på ett sätt som tillåter att följa dem vecka för vecka i behandlingen, hoppas vi kunna hitta ett sätt att utvärdera pågående behandling på ett sätt som kan antas ha en speciell relation till motivation för behandling. På sikt är det även den teoretiskt intressanta frågan hur relationen mellan upplevda besvär (ångest och depression) förhåller sig till proaktivt beteende och strävan mot livsmål. Datainsamling startar hösten 2017.