1. Du är här:
  2. Psykologiska institutionen
  3. Om oss
  4. Psykoterapimottagning

Psykoterapimottagningen

Inom ramen för det 5-åriga psykologprogrammet arbetar studenterna med psykoterapi på Psykologiska institutionens Psykoterapimottagning.

Psykologstudet med klient i samtalsrum. ©Datorenheten
Terapi. (Bilden är arrangerad.)
 

Studenterna är i slutfasen av psykologutbildningen och alla terapier bedrivs under handledning av erfarna, legitimerade psykologer/psykoterapeuter. Psykoterapimottagningen är en av Stockholms största med ca 3000 besök per år. Mottagningen har öppet dagtid. Individuell psykoterapi erbjuds för närvarande till en kostnad av 125 kr per 45 minuters session.

Klienter söker till mottagningen för en mängd olika problem och svårigheter. Dessa kan t ex vara: låg självkänsla, rädslor, oro och ångest, nedstämdhet, sömnproblem, stress, prestationsoro och relationsproblem.

Psykoterapi bygger på ett samarbete mellan klient och terapeut där terapeuten kan bidra med professionella kunskaper. Samarbetet har som mål att öka förståelsen för klientens svårigheter och finna vägar att hantera dessa bättre. Man träffas i regel en gång i veckan. Terapins längd varierar. Det är viktigt att avsätta tid för terapin eftersom det ökar förutsättningarna för en bestående förändring av din problematik.

Två terapiinriktningar

Vid mottagningen erbjuds behandling med kognitiv-beteendeterapi eller psykodynamisk psykoterapi. Gemensamt för dessa inriktningar är att man utifrån en samarbetsrelation arbetar med fokus på aktuella problem så som de tar sig uttryck i vardagen. Bägge inriktningarna använder metoder som inriktar sig på förändring av tankar, känslor och beteenden.

Vad är det egentligen som styr hur vi tänker, känner och vill?

Enligt psykodynamisk teori (PDT) är en hel del av det vi känner, tänker och vill styrt av omständigheter inom oss som vi bara till någon del eller inte alls är medvetna om. Det kan vara behov eller önskningar som vi inte vill se för att vi skulle känna oss dåliga eller för att andra kanske skulle ta avstånd, eller för att det på något annat sätt leder till problem att varsebli hur det egentligen är.

I kognitiv beteendeterapi (KBT) arbetar man med en persons problematiska tankar, känslor och handlingar i relation till den omgivning man befinner sig i. Man utgår från att både yttre och inre beteenden (tankar, känslor, fysiologi) samspelar med miljön. Många beteenden ses som inlärda och är möjliga att förändra. Terapeuten och klienten försöker tillsammans samla in information om vad som vidmakthåller problemen idag.

Hur uppstår psykologiska problem?

PDT: Enligt PDT kan våra upplevelser vara motstridiga och komplexa. För att hantera behov och önskningar som inte passar ihop behöver vi kompromissa, vilket inte måste vara något vi tänker ut eller gör medvetet men som ändå pågår kontinuerligt. När detta är svårt är vi benägna att använda psykologiska försvar som gör det otydligt eller förvanskar hur det är. Problem uppstår när vi för ofta eller för mycket bortser från hur det egentligen är och när vi inte lyckas uppnå en rimlig och flexibel balans mellan motstridiga behov och önskemål. I PDT är man lyhörd för hur det har varit tidigare i livet och särskilt under uppväxten eftersom tidigare erfarenheter i relationer till andra fungerar som en stomme och tenderar att användas som förlaga för senare upplevelser och problem som kan uppstå.

KBT: Psykologiska problem har ofta många olika orsaker. Det kan drabba personer som har levt i en utsatt miljö eller är mer genetiskt benägna att drabbas av vissa typer av problem, men det kan också handla om en längre tids inlärning av vissa tankemönster och beteenden. I kognitiv beteendeterapi arbetar man i första hand med det som i nuläget vidmakthåller problemen, oavsett hur de en gång uppkom, och man försöker hitta nya sätt att tänka och handla i relation till problemet och omgivningen.

Hur gör man för att komma tillrätta med det som är problem?

PDT: När man har mer mångbottnade, komplexa problem är enkla, entydiga målformuleringar inte tillräckliga. I den mån vi är omedvetna om det som styr vårt handlande är det också svårare att reda ut och ta ställning till hur man vill ha det. Att bli mer medveten om egna drivkrafter är därför en allmän målsättning i PDT. Genom att samtala med en terapeut om aktuella problem och betrakta dessa i ljuset av vad man tidigare har varit med om och genom att medverka som deltagande observatör i den terapeutiska relationen, kan man nå en ökad insikt i känslors orsak och sammanhang och pröva nya sätt att vara. Den egna livsberättelsen förändras när man går från att vara passivt offer för omständigheter till att mer aktivt vara delaktig i sitt liv.

KBT: I kognitiv beteendeterapi gör man inledningsvis en noggrann kartläggning av problematiken. Det innebär oftast att klienten får observera och samla in information om när problemet uppträder, i i vilket sammanhang och problemets kort- och långsiktiga konsekvenser. När kartläggningen är färdig går man igenom denna och klienten godkänner en behandlingsplan. Ett viktigt arbete gäller målsättningar, dessa kan vara både övergripande och mer detaljerade, och man återkommer och stämmer av behandlingen regelbundet utifrån dessa mål. Man arbetar vidare med konkreta förändringsstrategier ex. att träna på att bete sig på ett nytt sätt i en viss situation eller att förhålla sig till negativa tankemönster genom övningar och hemuppgifter. I samband med avslutning är det viktigt att man utarbetar en plan för att arbeta vidare på egen hand, en viktig målsättning är alltså att klienten ska bli expert på sitt eget problem för att självständigt kunna tackla eventuella framtida svårigheter.

God terapikvalitet

På mottagningen videoinspelas alla terapisessioner för att underlätta den handledning som terapeuterna fortlöpande erhåller. Detta borgar för god terapikvalitet. Videoinspelat material hanteras med hög säkerhet och sekretess, för att värna om konfidentialiteten. I början och slutet av terapin får alla klienter även besvara frågeformulär, som ett sätt att utvärdera det arbete man har gjort tillsammans.

Psykoterapierna äger rum inom ramen för en universitetsinstitution, vilket innebär att även forskning bedrivs. Du kan därför komma att tillfrågas om deltagande i pågående forskning som syftar till ökad kunskap om psykoterapi och psykoterapiutbildning. Ditt deltagande är i så fall viktigt för att öka denna kunskap. Det är dock frivilligt och ditt ställningstagande till forskningsdeltagande påverkar inte den behandling du får på mottagningen.

Ta första steget...

Om du vill påbörja en terapi på mottagningen är första steget att göra en telefonintervju för att ta ställning till om det vi erbjuder på mottagningen passar. Du kan kontakta oss via telefon eller e-post. Tänk på att vi inte kan garantera teknisk sekretess när det gäller mejlkontakter, var därför mycket kortfattad och ange inga personuppgifter.

För att söka terapi på mottagningen med kognitiv beteendeinriktning kontakta: leg psykolog, leg psykoterapeut Aina Lindgren, tel: 08-16 39 90. Telefontid tisdagar kl 11-12.

För att söka terapi på mottagningen med psykodynamisk inriktning skicka in en intresseanmälan till leg. psykolog, fil.dr Thomas Lindgren via e-post: thomas.lindgren@psychology.su.se

Därefter bestäms en tid för telefonintervju.

Bokmärk och dela Tipsa

KONTAKT

Psykoterapimottagningen

Verksamhetschef

Aina Lindgren

Mottagningsansvarig psykolog - KBT

Aina Lindgren
aina.lindgren@psychology.su.se
08-16 3990

Mottagningsansvarig psykolog - PDT

Thomas Lindgren
thomas.lindgren@psychology.su.se
08-16 3841

Besöksadress

Frescati Hagväg 12

Postadress

Psykoterapimottagningen
(Att: personnamn)
Psykologiska institutionen
Stockholms universitet
106 91 Stockholm