– Det är många äldre personer som har problem med luktsinnet, och det är ingenting ovanligt. Det som är intressant i den här studien är att även om man tar hänsyn till att äldre får ett nedsatt luktsinne finns sambandet kvar mellan försämrat doftsinne och dödlighet, säger Ingrid Ekström som är doktorand vid Psykologiska institutionen och den som ligger bakom studien. 

Ingrid Ekström har använt data från det stora Betula-projektet som pågått i Umeå i över 25 år, där man studerat åldrande. I den här studien har 1774 personer mellan 40 och 90 år följts i tio år, och deras doftsinne har testats med jämna mellanrum. Forskarna tittade sedan på de försökspersoner som dog under tioårsperioden, och jämförde de som hade ett dåligt fungerande luktsinne med de som hade ett välfungerande luktsinne. Det visade sig att de som hade ett dåligt doftsinne var överrepresenterade i gruppen som dött, även sedan forskarna justerat för andra faktorer som påverkar risken att dö, som ålder, kön, kognitiv förmåga och andra hälsovariabler. Forskarna tog också hänsyn till att utveckling av demens har visat sig både försämra luktsinnet och öka risken att dö.

Doftsystemet skört system i hjärnan

Det är inte enkelt att förklara varför det finns ett samband mellan luktsinne och mortalitet. Det kan hänga ihop med att personer som tappat sitt doftsinne ofta också tappar aptiten och lusten att äta mat när det inte smakar någonting längre.

– Det har visat sig att när äldre tappar aptiten får de inte heller i sig det de behöver. Och det är jätteviktigt att äta bra mat när man blir äldre. Men en annan bakomliggande faktor kan vara att doftsystemet är ett skört system i hjärnan. För att det ska fungera som det ska behöver det blidas nya nervceller hela tiden, och det är rimligt att tro att den processen påverkas ganska mycket av sjukdom. Så det är möjligt att man kan se doftsinnet som en spegel för hur kroppen mår i övrigt, säger Ingrid Ekström.

Det är viktigt att påpeka att den som är äldre och upplever ett försämrat luktsinne inte har någon anledning att oroa sig för att det ska hända något allvarligt, menar Ingrid Ekström. Däremot kan man vara uppmärksam på signalerna och till exempel ta kontakt med en dietist för att vara säker på att man äter bra. En förhoppning är också att kunskapen från studien längre fram ska kunna användas i sjukvården vid hälsokontroller av äldre.

Studien publiceras i Journal of the American Geriatrics Society och har gjorts inom ramen för det sexåriga forskningsprogrammet ”Vårt unika doftsinne” som finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.