Den 2 november har Vetenskapsrådet beslutat om projektbidrag inom Humaniora och Samhällsvetenskap. 128 av 1060 ansökningar beviljades bidrag och av dessa gick flest till Stockholms universitet med 29 stycken. Och två av dessa går alltså till Psykologiska institutionen.

Se även: Forskning om rädsla, ångest samt luktminne får projektbidrag från VR

Läs mer om alla beviljade bidrag på vr.se

 

Pehr Granqvist
Pehr Granqvist

Professor Pehr Granqvist beviljas 3.400 tkr över 4 år för projektet Anknytningsrepresentationer, lyhördhet och scaffolding hos mödrar med intellektuella funktionshinder, i relation till deras barns anknytning och exekutiva funktioner: En 3-årig longitudinell studie (se projektbeskrivning nedan). [2017-03315]

Läs mer om Pehr Granqvist.

 

 

 

Timo Mäntylä
Timo Mäntylä

Professor Timo Mäntylä beviljas 3.600 tkr över 4 år för projektet Kognitiv avlastning i minne för multipla intentioner (se projektbeskrivning nedan). [2017-01672]

Läs mer om Timo Mäntylä.

 

 

 

 

 

Projektbeskrivningar

Anknytningsrepresentationer, lyhördhet och scaffolding hos mödrar med intellektuella funktionshinder, i relation till deras barns anknytning och exekutiva funktioner: En 3-årig longitudinell studie.

I detta projekt studeras omvårdnadsbeteenden och andra påverkansfaktorer hos mödrar med intellektuella funktionshinder (IF) i relation till deras barns utveckling.

Föräldraskap hos personer med IF har länge varit starkt ifrågasatt. Tvångssteriliseringar, nu ett brott mot mänskligheten, förekom fram till 1970-talet (SOU, 2000). Sverige har antagit FNs resolution om lika rättigheter för personer med IF, och ska arbeta mot fördomar och diskriminering (2008/09:28). Sverige har också ratificerat barnkonventionen (1989/90:107), och barn till IF-mödrar utgör enligt hälsolagens tillägg en riskgrupp som ska ges extra stöd (1982:732). Det är alltså ett samhällsansvar att stödja dessa familjer.

Mödrar med IF och deras barn utgör ändå högriskfamiljer; mödrarna för sänkt föräldraförmåga, barnen för utvecklingsförseningar och familjerna för omplaceringar av barnen. Dessa mödrars föräldraskap är också alltjämt kontroversiellt och omgärdat av fördomar (t.ex. Höglund et al., 2013). Svenska rättegångar kring omhändertagande av barn till IF-föräldrar har vidare befunnits undermåliga och diskriminerande (Alexius & Hollander, 2014). Vi tycks alltså för närvarande inte leva upp till löftena till dessa familjer.

En viktig anledning är kunskapsbrist. Professionella har återkommande uttryckt oro över att den begränsade kunskapen kring dessa familjer gör det svårt att ge effektivt stöd (Bruno, 2012; Starke, 2005). Forskningsöversikter kring IF-mödrars föräldraskap och barnens utveckling är vidare samstämmiga i att viktig kunskap saknas om (1) distinkta aspekter av föräldrabeteende, (2) barnens utveckling av centrala socio-emotionella och kognitiva förmågor, och (3) påverkansfaktorer (Schuengel et al., 2013/2017; Starke, 2005).

Den knapphändiga forskning som direkt undersökt omvårdnadsbeteende har ensidigt fokuserat på lyhördhet (känslighet inför barnens signaler) och missat kognitiva aspekter av föräldraskap. Det är vidare stor brist på kunskap kring barnens utveckling av centrala socio-emotionella och kognitiva förmågor. Slutligen har studiegrupper oftast varit mycket små, longitudinella studier fåtaliga, och man har sällan undersökt kontextuella riskfaktorer för nedsänkt föräldraförmåga (t.ex. föräldrars utsatthet för trauma), utan antagit att problem beror på mödrarnas lägre intelligens. IF-mödrar tillhör dock vanligen den lägsta SES-gruppen, är ofta ensamstående, har ofta begränsade sociala skyddsnät, har ofta utsatts för trauma/övergrepp, samt lider ofta av psykiska svårigheter, faktorer som visats försvåra föräldraskap i många grupper.

Anknytningskvalitet (trygg/otrygg, organiserad/desorganiserad) avser barns förmåga att använda föräldern som trygg bas för utforskande och som säker hamn för skydd och tröst (Ainsworth et al., 1978; Bowlby, 1958). Anknytningstrygghet förutsägs främst av förälderns lyhördhet och anknytningsrepresentationer (vilka påverkas negativt av trauma), och påverkar i sin tur fortsatt socioemotionell utveckling. Det finns dock bara en studie (genomförd av sökande) om anknytning hos barn till IF-mödrar (ålder 5-8 år), och ingen kunskap om anknytning hos spädbarn till dessa mödrar eller mödrarnas egna anknytningsrepresentationer. Detta är viktiga kunskapsluckor eftersom oro kring barnens anknytning ofta tas upp i domstolsutredningar kring omplacering av dessa barn och barnen ofta omplaceras tidigt (Alexius & Hollander, 2014).

Barns exekutiva funktioner (EF) avser kognitiva funktioner (inhibition, arbetsminne, kognitiv flexibilitet; Miyake & Friedman, 2012) som är centrala för självreglering och skolfungerande, och vilkas utveckling påverkas av föräldrars scaffolding (pedagogiskt stöd, t.ex. hjälp med planering och uppmärksamhet). För närvarande finns dock ingen kunskap om scaffolding hos dessa mödrar eller om barnens EF-utveckling.

Med den föreslagna longitudinella studien (80 familjer, barn 9-36 månader) ämnar vi därför samtidigt undersöka lyhördhet och scaffolding i relation till barnens utveckling av anknytning och EF samt påverkansfaktorer (mödrars anknytningsrepresentationer, utsatthet för trauma, intelligens). Ökad kunskap om dessa frågor kan öppna för interventioner anpassade till familjernas speciella behov samt motverka diskriminering. Den ekonomiska kostnaden för omplaceringar och utanförskap är vidare mycket höga (e.g., Granqvist, 2016; Nilson & Wadeskog, 2004), och bättre anpassat stöd skulle därför kunna medföra effektivare användning av samhällets resurser.

 

Kognitiv avlastning i minne för multipla intentioner

Digitala innovationer har bidragit till drastiska förändringar i kommunikation, socialt samspel och tidshantering. Vi utför fler uppgifter inom samma tid än tidigare, dessa utförs både lokalt och globalt och vi är ständigt uppkopplade och uppdaterade i ett flöde av information. Denna strukturella förändring av kommunikation och informationshantering har varit snabb och omfattande med kunskapen om dess effekter på våra kognitiva funktioner och strategier är begränsad.

Föreliggande projekt avser att undersöka dessa effekter med fokus på planering och samordning av uppgifter som skall genomföras senare i framtiden. Denna form av minne för framtida intentioner, eller prospektivt minne, har en allomfattande betydelse och kommer till ständigt uttryck i vårt vardagliga liv. Prospektivt minne har dock inte tidigare studerats i situationer som återspeglar dagens digitala samhälle där multipla uppgifter skall genomföras till synes simultant.

De dominerande teorierna om prospektivt minne baseras på metodologiska förenklingar och där kognitiv kontroll ses som den enda källan till individuella skillnader. Här undersöker vi funktionella och neurala mekanismer av prospektivt minne med avsikt att utveckla en alternativ modell. En central hypotes där är att minne för multipla intentioner ställer höga krav på kognitiv kontroll men att dessa kontrollkrav kan avlastas och reduceras genom att temporala relationer (deadlines) representeras rumsligt. Genom beteendestudier och hjärnavbildningsstudier undersöks centrala prediktioner av denna ”tiden-i-rummet” modell av prospektivt minne med fokus på dess avgränsningar, implikationer och neurala korrelat.

Sammantaget bidrar projektets resultat både teoretisk och praktisk kunskap om samspelet mellan högre kognitiva funktioner i komplext målinriktat beteende.