Forskning pågår inom alla tre ämnesområdena men har framförallt fokuserats till utvecklingspsykologi och experimentell socialpsykologi. Dock har även delar av denna forskning tydliga inslag av personlighetspsykologi eftersom många av de fenomen som följs under utvecklingen eller som kvalificerar experimentella situationseffekter är personlighetsrelaterade faktorer.

Professuren i personlighets- social- och utvecklingspsykologi

Den första professorn var David Magnusson som är en världsledande forskare inom interaktionistisk psykologi och som bl a utvecklat den holistiskt-interaktionistiska teoribildningen. Professuren övertogs 1994 av Lars Bergman och var då inriktad mot beteendevetenskaplig longitudinell forskningsmetodik, även om Bergman också är verksam inom utvecklingspsykologisk forskning, speciellt studiet av individuell utveckling i ett livsperspektiv. Sedan Bergman gick i pension 2012 har avdelningen varit utan professur. För närvarande förestås avdelningen av Torun Lindholm (avdelningsföreståndare) och Laura Ferrer-Wreder (biträdande avdelningsföreståndare).

Doktorsavhandlingar inom avdelningen sedan år 2000

Ek, U. (2000). Children with visual disorders. Cognitive development, developmental disorders and consequences for treatment and counselling. Psykologiska institutionen.

Ahlström, M. (2000). Hörselskadade barn i kommunikation och samspel. Psykologiska institutionen.

Chinapah, E. (2000). Tonårsnormer i förändring. Psykologiska institutionen.

El Khouri, B.M. (2000). Classification in a person-oriented context. Psykologiska institutionen.

Janson, H. (2000). Projective methods and longitudinal developmental research: considerations of data's nature and reliability. Psykologiska institutionen.

Magnusson, C. (2001). Life-course characteristics associated with early onset of sexual intercourse in females. Psykologiska institutionen.

Dåderman, A. M. (2002). Personality traits and psychopathology (PCL_R) in male juvenile delinquents. Psykologiska institutionen.

Thorén, A. (2002). Blinda barn och seende föräldrar i utveckling och kommunikation. Psykologiska institutionen.

Kansi, J. (2003). Eating problems and the self-concept: The body as a mirror of the mind? Psykologiska institutionen.

Daukantaite, D. (2006). Subjective well-being in Swedish women. Psykologiska institutionen.

Zettergren, P. (2007). Children´s peer status and their adjustment in adolescence and adulthood. Psykologiska institutionen.

Wilder, J. (2008). Proximal processes of children with profound multiple disabilities. Psykologiska institutionen.

Bergman, H.F. (2009). Emotional interplay and communication with patients diagnosed with schizophrenia. Psykologiska institutionen.

Andersson, H. (2012). Childhood self-regulation, academic achievement, and occupational attainment. Psykologiska institutionen.