Trauma och minne

 
Bokomslag: Traumatiska minnen
 

Forskningen syftar till att öka förståelsen för den psykologiska logiken bakom människors sätt att hantera och minnas starka känslomässiga upplevelser. Ur ett psykologiskt, kliniskt och rättsligt perspektiv kartläggs hur barn och vuxna minns under känslomässig stress, exempelvis i samband med våld, sexualbrott, olyckor och naturkatastrofer. Ett genomgående tema i forskningen är betydelsen av berättandet och den känslomässiga bearbetningen av traumatiska upplevelser.

 

Utifrån laboratoriestudier, kliniska sammanhang samt brottsutredningar studeras sambandet mellan känslor och minne, traumatiska minnen och olika former av minnesförluster. Vidare studeras skillnader mellan falska och genuina minnen samt olika psykologiska faktorer avseende hur människors minnen förändras över tid.

Barn som brottsoffer

Stor press vilar på barn som varit utsatta för brottsrelaterade traumatiska händelser, dels ska de förstå och bearbeta det de upplevt, dels blir de inte sällan involverade i en rättsprocess som offer eller vittnen där deras trovärdighet och tillförlitlighet aktualiseras.

Rättsfall där barn är involverade (t ex sexualbrott mot barn eller där barn bevittnat familjevåld) är ofta komplicerade och bevissvårigheter samt ord-mot-ord situationer är vanligt förekommande.

En annan viktig fråga gällande barn som brottsoffer är hur individuella faktorer samt kliniska tillstånd påverkar barns möjligheter att minnas och berätta om sina upplevelser och vad de tänker och känner. Kunskaper om hur barn minns och berättar om verifierade övergrepp och andra brottsrelaterade handlingar är avgörande för att förstå och bemöta barn i utredningar inom socialtjänsten, barn- och ungdomspsykiatrin och rättsväsendet.

Vi bedriver bland annat forskning kring

a) Hur barn upplever, minns och berättar om svåra händelser, dels att ha varit utsatta för sexuella övergrepp, dels ha bevittnat grovt våld (avser verifierade övergrepp).

b) Individuella faktorers (t ex barnets anknytning, beteendestörningar) påverkan på barns möjligheter att berätta, förstå och bearbeta svåra händelser.

c) Hur man bör genomföra intervjuer med utsatta barn för att få ett så korrekt och komplett berättande som möjligt.

d) Professionellas (t ex inom psykiatrin, socialtjänsten och rättsväsendet) uppfattningar kring barns förmåga att minnas, berätta samt bearbeta svåra känslomässiga upplevelser.

Den utredande intervjun

 
Bokomslag: Avancerad förhörs- och intervjumetodik
 
Ingen brottsutredning hos polisen eller huvudförhandling i domstolen kan fullföljas utan att brottsoffer, vittnen och gärningsmän beskriver vad de upplevt och hur de handlat vid brottstillfället. Det handlar om att återge minnen, ofta förknippade med starka känslor, från en tidpunkt inte sällan långt tillbaka i tiden.

Den utredande intervjun är ett av de viktigaste utredningsverktygen inte bara för polis och domstolar utan har även stor betydelse i samband med utredningar inom psykiatrin, socialtjänsten och kriminalvården, där psykologisk kunskap om bl.a. minne, emotioner, trauma/stress, attityder, och inte minst bemötande i intervjusituationer är en förutsättning för att erhålla information som underlag för bedömning, diagnostik och behandling.

Vår forskning syftar till att utveckla en intervjumetodik (jfr kognitiv intervjumetodik) som på en minnespsykologisk grund skapar förutsättningar för att barn och vuxna ska kunna minnas och berätta så korrekt och komplett som möjligt.

Utredningspsykologi och gärningsmän

 
I huvudet på en seriemördare
 
I vår forskning om gärningsmän till grova våldsbrott och sexualbrott studeras deras kognitiva processer, känslomässiga utveckling, agerande, personlighet, psykiska ohälsa och bakgrundskarakteristika. Dessa faktorer är viktiga för att förstå uppkomst och utveckling i ett gärningsmannaskap.

Utifrån bland annat brottsutredningar och djupintervjuer ges kunskaper och underlag för a) förebygga att barn och ungdomar utvecklas till att begå våldsbrott och sexualbrott, b) att effektivisera polisiärt utredningsarbete av vålds- och sexualbrott samt för att förhindra ytterligare brott, samt c) att finna goda förhållningssätt för bemötande, bedömning och rehabilitering av yngre och äldre förövare.

Vår forskning fokuserar främst på hur sexual- och våldsbrottslingar tänker, agerar, och minns, deras psykiska ohälsa, eventuell förekomst av läs- och skrivsvårigheter, samt deras sociala och kriminella bakgrund.

Psykologi i domstolen

Psykologiska faktorer påverkar och interagerar med den rättsliga praktiken och rättspsykologisk forskning har kommit att utvecklas som en hjälpvetenskap till juridiken.

 
Bokomslag: Psykologi och bevisvärdering
 
I vår forskning studeras hur stereotypa uppfattningar om kön, attraktivitet, och etnisk tillhörighet påverkar juridiska bedömningar samt under vilka omständigheter dessa effekter ytterligare förstärks (t.ex. faktorer såsom känslor som väcks i bedömarsituationen, tidsintervall samt kön och yrkestillhörighet hos bedömare).

Vi studerar även hur den mediala bevakningen före, under och efter domstolsförhandlingar kan påverka domstolens ledamöter.

Forskningen berör flera deldiscipliner inom psykologin, bl.a. kognitions- och socialpsykologin, men den anknyter även till det tvärvetenskapliga perspektivet "therapeutic jurisprudence", en rättspraxis med rötter i psykologi och juridik som syftar till att rättsliga åtgärder ska genomföras så att det gagnar individens psykiska och sociala välbefinnande.

Inom TJ finns ett internationellt nätverk, International Network on Therapeutic Jurisprudence, på vars hemsida man kan läsa mer om detta förhållningssätt.

I domstolsförhandlingen och den därpå följande påföljdsfrågan blir rehabilitering av såväl brottsoffer som gärningsman av central betydelse. Forskningen på området är väsentlig för att finna kunskap om rehabilitering för alla inblandade parter och därmed minska risken för återfall i brott.