Ulf Lundberg disputerar 1972 med Johan von Wright som opponent.
Ulf Lundberg disputerar 1972 med Johan von Wright som opponent.
 

Ulf Lundberg tillträdde tjänsten som professor 1 juli 1990 efter Daisy Schalling som då gick i pension. UL disputerade 1972 med professor Johan von Wright, Finland, som opponent (bild), blev docent 1976 och var anställd som forskare vid Medicinska Forskningsrådet och Karolinska institutet och som forskardocent vid Stockholms universitet fram till 1990. Han samarbetade under många år med professor Marianne Frankenhaeuser i olika forskningsprojekt kring arbete, stress och hälsa.

 

UL började läsa psykologi hösten 1963, efter att först ha läst statistik och sociologi. Då hade Psykologiska institutionen sina lokaler på Drottninggatan, mittemot Spökslottet, och institutionen var inte större än att alla anställda kunde samlas för att dricka kaffe vid samma konferensbord. UL har sedan dess varit kontinuerligt verksam vid Psykologiska institutionen, trots att han formellt varit anställd vid Karolinska Institutet under flera år. Det enda avbrottet var en period som gästforskare i USA 1981.

Forskning kring psykobiologiska mekanismer

UL:s forskning har framförallt fokuserat på psykobiologiska mekanismer som kan förklara sambanden mellan psykosocial stress och olika hälsoutfall hos kvinnor och män. Under 1990-talet studerades framförallt arbetsbelastning och arbetsförhållanden i relation till fysiologiska stressreaktioner och hälsa. Bland annat studerades samband mellan sk Typ A-beteende, fysiologiska stressreaktioner och hjärtinfarkt. Särskild uppmärksamhet ägnades åt samspelet mellan fysisk belastning och psykisk stress vid utvecklingen av muskelbesvär, där man kunde påvisa hur mental stress på samma sätt som fysisk belastning kan aktivera vissa motoriska enheter (grupper av muskelfibrer som styrs av en nerv) i stora kappmuskeln (trapezius). Detta kan bidra till att förklara uppkomsten av muskelvärk i nacke och skuldra (trapeziusmyalgi) i fysiskt lätta men mentalt stressande arbeten.

Forskningen har också visat att personer med lågstatusarbeten (t ex monteringsarbete vid löpande band, arbete i snabbköpskassa) ofta har ett kraftigare stresspåslag, som även finns kvar efter arbetstidens slut, jämfört med personer med högre status i arbetet (t ex chefer). Mycket tyder på att ensidigt arbete, samt lägre utbildning, social status och inkomst innebär en kronisk stressbelastning som påverkar alla viktiga fysiologiska system i kroppen (allostatisk belastning).

Genus och total arbetsbelastning

Forskningen har ofta haft ett genusperspektiv där kön och könsroller relaterats till arbetsbelastning, stressreaktioner och hälsa. Ett återkommande tema i forskningen har varit att studera ”total arbetsbelastning”, dvs summan av betalt och obetalt arbete bland kvinnor och män som matchats utifrån ålder, familjesituation, utbildning, typ av arbete och arbetstid (heltidsarbete).

Den första studien genomfördes 1990 tillsammans med Bertil Mårdberg och Marianne Frankenhaeuser och visade på stora könsskillnader i obetalt arbete och ansvarsfördelningen för arbetsuppgifter i hushållet och med barnen. I trebarnsfamiljer arbetade heltidsarbetande kvinnor nästa 20 timmar mer per vecka i obetalt arbete jämfört med sina manliga kolleger. En ny studie 2001 visade att bara mycket små förändringar mot större jämställdhet mellan könen hade skett. Ytterligare en studie kring dessa förhållanden planeras under hösten 2011 med Petra Lindfors som projektledare.

Fysiologiska mätningar av stressreaktioner under och efter arbetet hos matchade grupper av kvinnliga och manliga chefer har i två studier visat att kvinnornas stressnivåer kvarstår efter arbetet medan männen vanligen varvar ner när de kommer hem.

I projekt i samarbete med forskare i Linköping och USA har fysiologiska reaktioner och hälsa studerats hos kvinnor i samband med förlossning samt arbetsbelastning och hälsa efter förlossning.

CHESS grundas

År 2000 grundade UL tillsammans med Denny Vågerö och Finn Didrichsen Centre for Health Equity Studies (CHESS), ett forskningsinstitut vars syfte är att studera orsaker till ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället. CHESS är knutet både till KI och SU och har haft ett långsiktigt stöd från dessa högskolor, där en del av stödet bestått i att 50% av professuren i humanbiologisk psykologi varit förlagd till CHESS. CHESS har numera ett 10-årigt grundstöd från FAS.

Utbildningsperspektiv

Området arbete, stress och hälsa har haft stor betydelse inom grundutbildningen i psykologi, där fortsättningskursen Stress ur ett psykobiologiskt perspektiv lockade cirka 100 studenter per år. Undervisning inom detta område har även skett på psykologlinjen och forskarutbildningen och lett till ett stort antal C- och D-uppsatser, samt flera doktorsavhandlingar.

Sedan 1990 har cirka 25 forskare vid Avdelningen för biologisk psykologi disputerat. Två hedersdoktorer har promoverats: Professor Jerome Singer, USUHS, Bethesda, USA och professor Gary Evans, Cornell University, USA. Vid avdelningen har ytterligare två professorer varit verksamma, Britt af Klinteberg och Peter Hassmén, samt en docent, Petra Lindfors.

Peter Hassméns forskning

Professor Peter Hassméns (PH) forskning har framför allt rört idrottspsykologi och han har bland annat visat hur fysisk aktivitet kan minska nedstämdhet och depression hos stora grupper och förbättra kognitiv förmåga bland äldre, samt att individer med Typ A-beteende underskattar sin upplevda ansträngning, vilket kan förklara den högre risken för återfall i hjärtinfarkt. Hans expertis har även utnyttjats inom svensk elitidrott. PH är numera verksam vid Umeå universitet.

Britt af Klintebergs forskning

Professor Britt af Klintebergs (BaK) forskning har fokuserat på biologiska markörer för personlighetsstörningar, riskfaktorer för kriminalitet och drog- och alkoholmissbruk. Hennes forskning och kompetens inom detta område har fått stor praktisk betydelse och bland annat lett till att hon anlitats som expert och rådgivare vid olika statliga myndigheter. BaK har under senare år varit verksam som forskare vid CHESS.

Petra Lindfors forskning

Petra Lindfors (PL) har samarbetat och samarbetar för närvarande med UL inom olika projekt och bedriver samtidigt en egen forskningslinje kring skyddsfaktorer mot stress (psykologiskt välbefinnande, känsla av sammanhang) och allostatisk belastning. Hon har bland annat genomfört ett flertal studier inom IDA-programmet.

Experter och rådgivare

Exempel på olika kommittéer och organ där forskarna har anlitats som experter och rådgivare är Socialstyrelsen, Statens Beredning för medicinsk Utvärdering (SBU), Arbetsmiljöverket, Rådet för alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor och Kriminalvården.

Anslag och finansiärer

Under de senaste 10 åren har de externa anslagen till forskarna vid avdelningen omfattat 2-3 miljoner svenska kronor per år. Huvudsakliga finansiärer till forskningen har varit FAS, Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond.

Publikationer

Forskningen har rapporterats i över 100 artiklar i vetenskapliga tidskrifter och böcker. Dessutom har flera vetenskapliga och populärvetenskapliga böcker, som bland annat använts inom undervisningen, producerats.

 

 
Bokomslag: Work without boundaries. Kontorsråtta på enhjuling.
Bokomslag: Work without boundaries, 2011.
 

Under UL:s sabbatsperiod 2009-2010 arbetade han framför allt med tre internationella böcker som utkommit under 2011 i samarbete med andra forskare:

 

Lundberg, U., & Cooper, C.L. (2011). The Science of Occupational Health: Stress, Psychobiology, and the New World of Work. Wiley-Blackwell, Oxford.

Allvin, M., Aronsson, G., Hagström, T., Johansson, G., & Lundberg, U. (2011). Work without boundaries. Psychological perspectives on the new work life. Wiley-Blackwell, Oxford.

Kristenson, M., Garvin, P. , & Lundberg, U. (Eds.) (2011). The role of saliva cortisol measurement in health and disease. Bentham Science Publishers.

Totalt har UL medverkat i över 200 internationella publikationer, samt sju böcker, inom området arbete, stress och hälsa.

Samarbeten

Forskarna vid avdelningen har internationellt varit mycket aktiva genom olika forskningssamarbeten, deltagande i internationella konferenser, forskarnätverk och vistelser vid utländska universitet. Exempelvis har UL varit Editor-in-Chief för International Journal of Behavioral Medicine 1999-2006 och medlem i europeiska och amerikanska forskarnätverk finansierade av EU:s ramprogram och MacArthur Foundation i USA.

PH har tillbringat en längre tid som forskare och lärare i Australien och PL är styrelsemedlem i International Society of Behavioral Medicine (ISBM), som har 25 nationella föreningar i beteendemedicin som medlemmar.

Forskningen vid avdelningen har omfattat såväl laboratorieexperiment som fältstudier på olika arbetsplatser, t ex monteringsarbete vid löpande band inom bilindustrin, datorarbete, arbete i snabbköpskassa och inom folktandvården. Forskningen har varit tvärvetenskaplig och ofta skett i samarbete med andra forskargrupper inom och utom Sverige.

Omfattande forskningssamarbete har sedan 1990 skett inom Sverige mellan UL och Bo Melin, Gunilla Krantz, Peter Hassmén, Roland Kadefors, Mikael Forsman, Leif Sandsjö, Gunnar Palmerud och Petra Lindfors. Internationellt samarbete har skett bland annat med Rolf Westgaard, Kari Anne Holte, Paul Jarle Mork, Hege Eriksen och Holger Ursin i Norge, Gisela Sjøgaard, Hanne Christensen, Åse Marie Hansen och Anne Helene Garde i Danmark, Bruce McEwen och Patricia McGovern i USA, samt Cary Cooper i England.

Stresshormonlaboratorium

Till Avdelningen för biologisk psykologi har även ett stresshormonlaboratorium varit knutet. Där har adrenalin, noradrenalin och dopamin analyserats i urinprov och kortisol i salivprov som insamlats i olika forskningsprojekt. Analysarbetet har sedan mitten av 1990-talet genomförts av en forskningsingenjör, Ann-Christine Sjöbeck, och har haft en central betydelse för forskningen både inom och utanför avdelningen.

Efter 2010

För närvarande leder Ulf Lundberg två forskningsprojekt. Ett av dessa rör psykobiologiska funktioner hos kvinnor med fibromyalgi. Inom detta projekt kommer Roberto Riva att disputera 10 februari 2012. Resultaten visar på kraftiga störningar i regleringen av patienternas fysiologiska stressystem jämfört med friska kvinnor.

Ett annat forskningsprojekt som genomförs tillsammans med Petra Lindfors gäller arbetsförhållanden, livsstil och hälsa bland barnfamiljer som lever under olika socioekonomiska förhållanden.

Under 2011 har UL blivit utsedd att ingå i en expertgrupp som ska analysera ”Arbetsmiljöns betydelse för uppkomst av besvär och sjukdom i ryggen”. Uppdraget kommer från SBU och arbetet beräknas pågå under 2011-2013. Ordförande i gruppen är professor Karin Harms Ringdahl.

Vidare deltar UL som sakkunnig vid tjänstetillsättningar, med föreläsningar på olika kurser för forskarstuderande, praktiker inom hälsovården (företagssjuksköterskor, läkare, ergonomer) samt för olika yrkesgrupper inom LO och i samband med chefsutbildning m m inom Norden.